I fråga om ett så allvarligt tema som klimatförändringarna bör seriös journalistik undvika slentrianmässiga påståenden och bemöda sig lite extra. Till exempel ifrågasätta påståenden om klimatförändringar baserade på så korta temperaturserier som åtta år.

NMI ska i några artiklar ge exempel på fällor som lurar i klimatkontexten. Inledningsvis en till synes enkel fråga: Hur mycket varmare har det blivit på jorden? Och hur mycket är mycket? Finns det ett normalläge för vädret och en ”normal” temperatur? Näringslivets medieinstituts skribent Svenolof Karlsson ger några källkritiska tumregler.

Klimat-ordet används på ett slentrianmässigt och vilseledande sätt av både medier och politiker. Det man ständigt missar är att utsläppsnivån redan är fastställd av EU och inte påverkas av de beslut som Sverige tar på nationell nivå.

Högre ambitionsnivå behövs i de svenska mediernas bevakning av miljö- och klimatdebatten. I dagsläget är denna i hög grad att betrakta som inrikespolitik för en okunnig svensk publik.

Att inte vara kopplad till elnätet och vara ”off the grid” är vägen framåt för svenska företag, skriver Henrik Westman i en ledare i Dagens industri. Men i ett samhälle, beroende av säker tillgång på energi och en tillförlitlig och kostnadseffektiv infrastruktur, kan off grid knappast beskrivas som annat än en undantagslösning.