Klimathotet togs om hand av politiken i slutet av 1980-talet. Det hade just de ingredienser som det politiska systemet efterfrågade. Åtgärder för att begränsa hotet kunde användas som ett verktyg för att nå många olika mål, säger den svenska miljöjournalistikens pionjär Sven Börjesson.

”Miljö- och klimatfrågorna har också en dramaturgi som passar journalistiken. Att förstärka hotbilder ligger i dess natur. Problemet uppstår när den dramaturgin används för att hamra in en världsbild. Risken är stor att journalistiken tappar sin kritiska funktion”, säger Sven Börjesson.

”Det ligger inte i politiska partiers, forskares eller miljörörelsens intresse att kritiskt granska sina egna ståndpunkter, speciellt inte frågor som är profilfrågor och som bidrar till den egna ekonomin”, säger Sven Börjesson.

De tyska fridemokraterna FDP kräver i sitt nya valprogram en kraftig nedbantning av public service-verksamheten. Sedan tidigare finns en stark opinion för saken också inom CDU/CSU. Public service borde koncentrera sig på sitt kärnuppdrag, heter det.

Narrativet om människan som förstörare är mediernas evighetsmaskin, säger journalisten, författaren och skogsspecialisten Carina Gerken Christiansen. Om och om igen upprepas historien om människan som naturens fiende. Men narrativet är lömskt och används av eliten som en härskarteknik över vanligt folk.

Hon är rotad i landsbygden på två kontinenter, i svenska Hälsingland och kanadensiska Alberta. Som skogsmänniska känner hon djupt samförstånd med den respektfulla natursynen hos cree, en av de ursprungliga folkgrupperna i Kanada.

”Alla far illa av en världsbild baserad på hotbilder. En sådan världsbild är heller inte sann”, säger hon.

I kampen om uppmärksamhet är en klassisk metod att berätta om hot. Varje journalist vet att det fungerar. Bra mot dåligt, gott mot ont, tryggheten mot de smygande farorna.

Men den traditionella nyhetsdramaturgin polariserar och gör oss dummare än vi är, säger journalisten Anders Bolling: ”Nyhetsrapporteringen är ett extremt smalt utsnitt, programmatiskt valt, av saker som händer i människornas värld. Men det säger knappt något alls om vad det innebär att vara människa här på planeten.”

Hotbilderna kan komma från många håll. ”De som har makt har också ett intresse av att förmedla hotbilder. Det är lättare att påverka och kontrollera rädda medborgare än orädda. Vilket nu pandemin visat världen över. Både i demokratiska och mindre demokratiska samhällen.”, menar Bolling och jämför pandemiåtgärder med klimatfrågan.

Finlands regering föreslår begränsningar i hur landets public service-bolag presenterar textbaserade nyheter på nätet. Ett steg i rätt riktning, enligt de privata tidningshusen, som protesterat emot att behöva möta den skattefinansierade konkurrensen från Yle.