Att inte vara kopplad till elnätet och vara ”off the grid” är vägen framåt för svenska företag, skriver Henrik Westman i en ledare i Dagens industri. Men i ett samhälle, beroende av säker tillgång på energi och en tillförlitlig och kostnadseffektiv infrastruktur, kan off grid knappast beskrivas som annat än en undantagslösning.

SVT:s Johan Zachrisson Winberg slår fast att ökad svensk elexport är bra för klimatet. Men utsläppen av koldioxid bestäms av EU:s system för utsläppsrätter. Eftersom utsläppsrätterna säljs på en europeisk börs, kan andra aktörer inom systemet använda de utsläppsrätter som inbesparas som följd av, till exempel, att Sverige exporterar utsläppsfri el.

Rekordexport av el, rapporterar SVT. Men storleken på Sveriges elexport säger ingenting om problemen i Sveriges elförsörjning. Över 70 procent av elen Sydsverige måste "importeras" utifrån. 

”Fri journalistik kan inte innebära att media låter sig tubbas av dem som sitter i maktställning. Att det är fråga om demokratiskt valda och i princip rättskaffens politiker förändrar inte saken”, säger Matti Virtanen, en av den finländska undersökande journalistikens förgrundsgestalter.

Men tyvärr är medierna inte alltid så noga med den här principen. Allra svårast verkar det vara att kritiskt granska katastrofnarrativet i miljö- och klimatfrågorna.

”I det perspektivet har miljöjournalistiken mer eller mindre kollapsat. Man ser på saken med samma ensidighet som idrottsreferenten på en lokalredaktion, där regeln är att aldrig ifrågasätta det egna byalaget”, säger Matti Virtanen.

Klimathotet togs om hand av politiken i slutet av 1980-talet. Det hade just de ingredienser som det politiska systemet efterfrågade. Åtgärder för att begränsa hotet kunde användas som ett verktyg för att nå många olika mål, säger den svenska miljöjournalistikens pionjär Sven Börjesson.

”Miljö- och klimatfrågorna har också en dramaturgi som passar journalistiken. Att förstärka hotbilder ligger i dess natur. Problemet uppstår när den dramaturgin används för att hamra in en världsbild. Risken är stor att journalistiken tappar sin kritiska funktion”, säger Sven Börjesson.

”Det ligger inte i politiska partiers, forskares eller miljörörelsens intresse att kritiskt granska sina egna ståndpunkter, speciellt inte frågor som är profilfrågor och som bidrar till den egna ekonomin”, säger Sven Börjesson.