”Ifrågasätt påståenden om klimatförändringar som baserar sig på korta tidsperioder”

NMI ska i några artiklar ge exempel på fällor som lurar i klimatkontexten. Inledningsvis en till synes enkel fråga: Hur mycket varmare har det blivit på jorden? Och hur mycket är mycket? Finns det ett normalläge för vädret och en ”normal” temperatur? Näringslivets medieinstituts skribent Svenolof Karlsson ger några källkritiska tumregler.

 
Foto: NASA

De fem temperaturserier som meteorologer och klimatforskare oftast refererar till i fråga om den globala temperaturen benämns med sina akronymer UAH, RSS, HadCRUT, NCDC och GISS.

De två förstnämnda serierna baseras på renodlade satellitobservationer, vilket innebär att de går tillbaka i tiden bara till 1979, medan HadCRUT-serien har sin början redan år 1850.

En första sak att tänka på, vid jämförelse av temperaturserierna, är att de inte alla utgår från samma referensvärden. Till exempel använder GISS tidsspannet 1951-1980 som referensperiod, medan UAH tillämpar referensperioden 1991-2020. En jämförelse mellan temperaturserierna kräver därför att 0-linjen läggs lika för alla.

En mycket innehållsrik sajt med historiska temperaturdata och andra meteorologiska data har under många år byggts upp av professorn i naturgeografi vid Oslo universitet Ole Humlum, numera emeritus. Som en tidig pionjär inom datamodellering har han även stor färdighet i att åskådliggöra trender i form av grafer.

Här ett exempel på hur en jämförelse mellan de fem nämnda temperaturserierna utfaller. Först de två satellitbaserade serierna:

Här de tre övriga serierna:

Staplarna visar alltså temperaturtrenden under olika tidsspann bakåt i tiden. Längst till vänster trenden för de senaste fem åren, sedan stegvis för de senaste tio åren, 15 åren, 20 åren och så vidare.

Som synes är serierna samstämmiga i fråga om den stora bilden. De senaste fem åren har den globala medeltemperaturen inte stigit alls, till och med sjunkit något enligt RSS och HadCRUT. Mest har temperaturen stigit om den beskrivs som en 15-årstrend, med drygt 0,03 grader Celsius/år.

Det går med andra ord att sanningsenligt säga att jordens medeltemperatur under senare tid (de senaste fem åren) inte stigit alls. Likaväl som det går att säga att temperaturen i ett 15-årsperspektiv stigit med en takt som, om den fortsätter, kommer att höja jordens medeltemperatur med över 3 grader på hundra år.

Vilket tidsperspektiv är sakligt rimligt? Eftersom vädret alltid är i förändring – som en konsekvens av dynamiska, kaotiska och cykliska naturfenomen – hur kan man avgöra vilka variationer som faller inom det ”normala”? Hur kan man urskilja mänsklig påverkan från naturliga variationer?

Svaret bland forskarna varierar, men tidsspann på 30, 50 och 60 år nämns ofta som nödvändiga för att avgöra vad som är tillfälligheter (väder) och en ny trend (klimat). Om medeltemperaturen för perioden 1961-1990 skiljer sig från medeltemperaturen för perioden 1991-2020, så ger det ett mått på en klimatförändring.

En motivering för att jämförelsen bör ske över längre tidsperioder är att viktiga naturliga cykler inte begränsar sig till 30 år.

Här en illustration (HadCRUT) för hur den globala temperaturen förändrats, om den anges som ett löpande 50-årsmedeltal. Det vill säga så att för varje månad ett medelvärde räknas ut för temperaturen under de närmaste föregående 50 x 12 månaderna:

Som synes en tydlig ökningstrend från 1980 fram till i dag. Men även en tydlig minskningstrend under perioden 1954-1980. Och en ökningstrend mellan 1915 och 1954 som är påfallande lik den i vår tid.

Utan ställningstagande i sakfrågan kan konstateras att försiktighet är att rekommendera för alla som uttalar sig om temperaturförändringar över tid. Vilket temperaturökningar åsyftas? Hur stora är de på en skala? Varför har de skett?

En komplicerande faktor – av ett stort antal – kan ännu tilläggas: Den temperaturökning som sker relaterat till ökad halt av växthusgaser står enligt naturlagarna i ett omvänt logaritmiskt förhållande till växthusgasökningen. Temperaturen ökar alltså inte i samma takt som ökningen av växthusgashalten i atmosfären, utan långsammare.

Några enkla rekommendationer till journalister och deras chefer:

  • Ge dig inte in på klimatfrågor utan ett ordentligt mått av egen sakkunskap.
  • Kräv av dem som uttalar sig om temperaturförändringar och andra trender ett tydligt resonemang om hur trendlinjerna skapats.
  • Var särskilt skeptisk gentemot kurvor som bygger på extrapolering. Kräv också att få se var kurvan börjar och slutar inlagt på en större skala.
  • Ifrågasätt påståenden om klimatförändringar som baserar sig på korta tidsperioder. En rimlig undre gräns är ett 30-årsperspektiv bakåt i tiden.

 

 

 

Svenolof Karlsson

Journalist

Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *