Under den rådande energikrisen har medierna vid flertalet gånger lyft företag, privatpersoner eller till och med regioner som "självförsörjande på el". Man ger intrycket av att de står utanför den nationella elförsörjningen och klarar sig själva. Det kan stämma i enskilda fall men de flesta är beroende av planerbar el när det inte blåser.

Sveriges Radios Tomas Ramberg kommenterar ofta energipolitiken. Han gör det skenbara valet mellan vind- och kärnkraft till en ideologisk fråga, och en fråga om politiskt spel. När verkligheten – de stora tekniska utmaningarna för Sveriges elsystem – aldrig får plats blir helhetsbilden missvisande. NMI har gått igenom 13 Ramberg-inslag om energifrågor.

I en initierad och intressant artikel av Jonas Fröberg i Dagens Nyheter idag återges också en seglivad mediemyt: att svenska kraftproducenter väljer att exportera sin el till andra länder för att få mer betalt.

Medierna har flera gånger rapporterat om Sveriges årliga elöverskott som gör det möjligt att exportera stora mängder el. I rapporteringen framstår det ofta som att Sverige egentligen inte har någon elbrist. Här missar medierna att problematisera betydelsen av var i landet elproduktionen är placerad och att det är skillnad på effekt och energi.

Under 2022 har Sveriges Radios miljö- och klimatreporter Mona Hambraeus rapporterat mycket om energifrågor. När hon rapporterat om kärnkraften har det mest handlat om det farliga avfallet (minst nio inslag), men när det handlat om vindkraften är det hinder för utbyggnad som lyfts fram. Hambraeus är den andra journalisten som NMI specialgranskar om energifrågor. Helena Giege som är tf inrikeschef på Ekot håller inte med om NMI:s slutsatser.