Med 25 års erfarenhet av utvecklingsfrågor i sjukvården konstaterar Catharina Barkman att journalister som regel är mycket tillmötesgående, men ganska ointresserade av de ekonomiska frågorna i vården. - Det kan ha att göra med journalisternas personliga intressen, kunskaper och kanske också värderingar, säger hon till NMI.

Kommunernas tidning Dagens Samhälle fick en tydligt ekonomisk inriktning under några år. Torbjörn Carlbom var redaktionschef: "Det handlade om vad man får för pengarna, till exempel kvalitetsjämförelser. Hur presterar egentligen friskolor och vårdcentraler?" Men den nya inriktningen var inte okontroversiell.

Ebba Buschs kommentar att hon är ”vansinnig på tyskarna”, bland annat för att man stängt av kärnkraften, har sakligt sett fog för sig, sett till det läge som Tyskland försatt inte bara det egna landet utan även grannländerna i genom sin energiomställning.

Granskningsnämnden har fällt ett SVT-inslag om klimatförändringar för osaklighet. Reportern hade framfört felaktiga uppgifter om mängden konstsnö i skidbackarna i de italienska Alperna. Även denna gång handlar det om en felaktigt utförd rättelse. Helena Söderman på Mediemyndigheten påpekar att granskningsnämnden ibland fäller i fall som inte handlar om felaktig rättelse.

Den tyska kärnkraftsnedläggningen drevs fram av medierapporteringen. Processen bottnar enligt professorn i kommunikationsforskning Hans Mathias Kepplinger i en lång tysk tradition av misstro mot teknologi. Många journalister agerar som ”troende” och tar felaktigt sin yrkesmässiga eller ämnesspecifika synvinkel för sanning, säger han.