Det finns en lång tradition i Sverige av konsensus, att vara en del av gruppen och undvika kontroverser. Konsensuskulturen har sina fördelar i att förena människor och att med fredliga medel ändra opinionen och driva samhällsomställningar. Men för en journalist, vars uppgift är att sakligt rapportera, kritiskt granska och ständigt ifrågasätta, är konsensus problematiskt.

"Sällan har företagarnas villkor fått sådan uppmärksamhet i ekonomijournalistiken som under coronakrisens första skede – och dessutom med ett inkännande fokus på företagarnas villkor, deras svårigheter och umbäranden. Men det visade sig vara en parentes i mediehistorien – nu har gräddfilen återigen surnat för företagen i nyhetsrapporteringen. Det framgår av en rapport från Näringslivets medieinstitut." skriver Fplus.

I SVT:s nystartade program Ekonomibyrån har man i fyra avsnitt under försommaren kunnat följa samtal om näringslivets förutsättningar under coronakrisen och programmet kommer fortsätta under hösten, det meddelar programchefen för SVT Nyheter Eva Landahl Kihlman. Det var nu nio år sedan A-ekonomi lades ned och sedan dess har SVT saknat ett renodlat ekonomiprogram. En satsning som Ekonomibyrån är därmed efterlängtad.

Vad intresserar sig SVT:s ekonomiredaktion för i coronatider? NMI:s undersökning av SVT:s ekonominyheter visar att det under april månad fanns ett tydligt fokus på företag i kris och på de stödpaket som presenterats för att rädda både jobb och näringsliv. Ett fokus som kom att skifta under maj månad till att handla om företag som utnyttjar krisen på ett omoraliskt sätt.

I boken "Israel och hennes fiender" beskriver författaren och journalisten Bengt G Nilsson hur hans uppfattning om Israel-Palestina-konflikten förändrats från ungdomsårens kibutz-liv och under decennier av rapportering och reportageresor.