Klimatet har blivit en allt viktigare fråga som många redaktioner lägger stora resurser på att bevaka och klimatorganisationers aktiviteter och inspel är ett återkommande inslag i rapporteringen. En genomgång av medierapporteringen som berör klimatorganisationer visar dock att den i huvudsak ligger i linje med organisationernas intressen.

En grundläggande princip inom medieetiken är att den personliga integriteten ska skyddas. Integritetskränkande uppgifter ska inte publiceras såvida det inte finns ett allmänintresse. Så hur ska man definiera allmänintresset? Victor Nilsson, som har praktiserat på NMI under våren och som går på juristlinjen i Uppsala, har undersökt hur Medieombudsmannen och Mediernas Etiknämnd drar gränsen för allmänintresset i ett antal beslut.

Den 10 juni bjuder regeringen in till public service-dialog. Cheferna för SVT, Sveriges Radio och UR och en rad representanter för de privata medierna ska ge sin syn på public service-uppdraget. Det kan ses som starten för att ta fram nya sändningstillstånd som ska gälla från 2026 och i åtta år. På DN-debatt ger Johan Bobert och Mats Olin förslag på ingångsvärden.

Under 2021 sköts 46 personer ihjäl i Sverige. När människor blir mördade beskrivs det ofta i nyhetsflödet att någon ”dött efter en skjutning” eller liknande, vilket tar ner allvaret i händelsen. NMI:s Hanna Dalhusen har undersökt hur skjutningar beskrivits i tre ledande nyhetsmedier.

Aktuellts och Rapports sändningar har under den gångna månaden framför allt handlat om covid-19 och regeringsbildningen. Det har även rapporterats en hel del från klimattoppmötet i Glasgow samt om hedersförtryckta flickor. Invandringen har däremot endast berörts i ett kort inslag trots att frågan står näst högst upp på listan om väljarnas viktigaste frågor.