Granskande journalistik uteblev efter regeringens vindkraftssatsning

Inom loppet av några veckor har regeringen presenterat två stora satsningar som ska underlätta för vindkraftsutbyggnaden. Det kommer att innebära stora förändringar för det svenska elsystemet men medierna är dåliga på att förklara sammanhanget och kritiskt granska förslagen.

 
Vindkraft till havs. Foto: Vattenfall.

Den senaste tiden har regeringen presenterat två stora energipolitiska satsningar för att underlätta den fortsatta utbyggnaden av vindkraften på både land och till havs.

I onsdags lade miljöminister Annika Strandhäll fram ett antal förslag för hur kommunernas vetorätt mot vindkraftsetableringar ska mjukas upp samt hur tillståndsprocesserna för utbyggnaden av havsbaserad vindkraft ska kunna snabbas på.

För några veckor sedan, den 15 februari, kunde Annika Strandhäll tillsammans med energiminister Khashayar Farmanbar också meddela att Sverige tagit fram sin första havsplan där man gett Energimyndigheten i uppdrag att peka ut lämpliga områden för den stora förestående utbyggnaden av havsbaserad vindkraft.

Bakgrunden är den kraftigt stigande efterfrågan på energi som följer i spåren av när både industri och samhälle ska elektrifieras för att klara den gröna omställningen.

De stora mediernas rapportering kring satsningarna har främst fokuserat på själva innehållet i förslagen. Man uppger i princip ordagrant det som sagts på presskonferensen och intervjuar ett antal politiker och privatpersoner  om vad de tycker om förslagen.

Däremot missar medierna att ställa frågor om hur den stora planerade utbyggnaden av vindkraft påverkar det svenska elsystemet.

Det kan vara svårt för de stora redaktionerna att ha fördjupade kunskaper i ämnet, men nu har den så kallade ”elfrågan” varit aktuell en längre tid, vilket borde ha ökat kunskapsnivån på de stora redaktionerna.

Svenska kraftnät har till exempel i flera år uppmärksammat utvecklingen och påpekat att det behövs mer planerbar energi för att säkra elsystemet och för att klara bristsituationer i södra Sverige.

”Detta (ny vindkraft) är den grundläggande orsaken till många av de utmaningar som vi tar upp i systemutvecklingsplanen, eftersom en minskande andel planerbar elproduktion innebär stora utmaningar för elkraftsystemets leveranssäkerhet”, konstaterar Svenska kraftnät i sin Systemutvecklingsplan 2022 – 2031.

Samtidigt är myndigheten mycket positiv till att det byggs mer elproduktion, men man återkommer till att ”det är en utmaning att säkerställa storskaliga anslutningar och samtidigt bibehålla driftsäkerheten och stabiliteten i elsystemet”. Svenska kraftnäts strategichef Erik Ek har tidigare i en intervju med NMI konstaterat att ”det råder en total avsaknad av rapportering” i de här frågorna.

Mot den bakgrunden kunde medierna också ha ställt fler fler frågor om eventuella satsningar på planerbar energi. Nyligen presenterade till exempel företaget Kärnfull Next ett initiativ om att bygga små modulära kärnreaktorer i Sverige.

Flera länder ute i Europa har också svängt i kärnkraftsfrågan och statliga Vattenfall ser stora potential med SMR- tekniken. Flera experter har pekat ut vindkraften och kärnkraften som en bra kombination för energisystemet.

Organisationen Svenskt Näringsliv och branschorganisationen Teknikföretagen har också kritiserat regeringens beslut om att subventionera havsbaserad vindkraft via nätavgiften. Det snedvrider konkurrensen mellan de olika energislagen menar man. Medierna skulle ha kunnat ställa kritiska frågor om det rimliga att subventionera ett energislag.

Martin Berg

Mediegranskare

Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.