Ledarsidor måttligt intresserade av vinster och aktieutdelningar

När företagens vinster och aktieutdelningar ifrågasätts i politiken försvaras fenomenen ofta av de borgerliga ledarsidor som NMI har undersökt, men inte alltid. Det är mer sällsynt att ledarsidor offensivt lyfter fram vinsternas och utdelningarnas positiva betydelse för samhällsekonomin.

 
Tidningar

Näringslivets medieinstitut har vid flera tillfällen undersökt hur nyhetsmedier rapporterar om näringslivet. Undersökningarna har till exempel visat att nyhetsredaktionerna sällan intresserar sig för förtagandets villkor, och att när de gör det så handlar det ofta om att problematisera företagen på olika sätt, exempelvis de vinster som de skapar och delar ut.

Men hur ser det då ut på borgerliga ledarsidor? Med tanke på deras uppdrag skulle man kunna förvänta sig att de ofta lyfter fram vinsternas och aktieutdelningarnas viktiga roll för den ekonomiska utvecklingen, och försvarar vinster och utdelningar när debatten och politiken handlar om att begränsa och stoppa. Men riktigt så är det inte, visar NMI:s undersökning. Sammantaget är intresset för vinst och aktieutdelningar begränsat, men det skiljer sig åt mellan ledarsidorna.

Läs rapporten här:  Ledarsidor om vinster och utdelningar maj 2021

NMI har nu undersökt hur sex svenska ledarsidor skriver om företagsamhet, och specifikt företagsvinster och aktieutdelning. Det handlar om fem ledarsidor som betecknar sig som olika varianter på borgerliga, nämligen Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten, Sydsvenskan och Norrköpings Tidningar.

Den sjätte ledarsidan är Dagens Industris som inte har någon politisk färg, men som är näringslivsvänlig och som skriver mycket om just vinster och aktieutdelningar. Dagens Industri har inkluderats för att tjäna som referenspunkt för de övriga fem.

Det är första gången som NMI gör en undersökning av ledarsidor.

Läs ledarredaktörernas kommentarer till undersökningen.

Alla undersökta ledarsidor har en näringslivsvänlig linje, som kan ta sig uttryck i att man bejakar exempelvis företagens förmåga att skapa jobb, innovation och resurser till ökad välfärd. Men bilden av hur man skriver om vinster och utdelningar i de undersökta texterna bekräftar inte helt och hållet denna linje.

Sammantaget är det Svenska Dagbladets och Dagens Industris ledarsidor som mest och bäst förklarar vinstens och aktieutdelningens betydelse. Av dem är DI:s ledarsida mer benägen att förklara vinstens och aktieutdelningens ekonomiska funktion för företag och näringsliv, medan SvD har en tydligare tendens att förmedla deras principiella och ideologiska betydelse.

I Göteborgs-Posten och Dagens Nyheter är det vanligt att vinst och aktieutdelning problematiseras, exempelvis när det gäller vinster i välfärdsföretag och aktieutdelningar från företag vars anställda tagit emot permitteringsstöd, men det finns också flera vinstpositiva exempel.

En av de tydligaste förklaringarna av vinsten och aktieutdelningens roll har hittats i Dagens Nyheter och är skriven av Gunnar Jonsson: ”aktieutdelning är i grunden en sund princip. Företag som går med vinst kan investera och anställa fler. Ägarna tar en risk när de satsar pengar, och utan avkastning kan de lika gärna låta bli. Delar av återbäringen kan slussas vidare till nya växande bolag.”

Att problematisera företagsrelaterade frågor om aktieutdelningar, exempelvis när det handlar om statlig inblandning, står naturligtvis inte i motsatsställning till att vara näringslivsvänlig. Det är när de problematiserade perspektiven dominerar som man fråga sig vilken helhetsbild ledarsidorna ger sina läsare.

De vanligaste temana när det skrivs och vinster och utdelningar är dels frågan om företag som använt statligt coronastöd ska få göra aktieutdelning, oftast försvar av att de ska få det, samt frågan om välfärdsföretag ska få gå med vinst, ibland men inte alltid försvar av denna princip. I de här sammanhangen är texterna ofta försvar av principer som ifrågasatts av till exempel politiska aktörer, och därmed defensiva till sin karaktär. Vinster och aktieutdelningar tas dock sällan upp som en offensiv fråga, exempelvis att de borde öka för att det gynnar tillgången på riskkapital, pensionerna eller resurser till forskning.

 

 

Mats Olin



Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.