Medieombudsmannen: medieetiken speglar lagstiftningen

Medieombudsmannen Ola Sigvardsson och tidningen Journalistens chefredaktör Helena Giertta diskuterade frågan om företagens möjligheter till bemötande i senaste Journalistenpodden. NMI och Medieombudsmannen debatterade frågan häromdagen.

 
Norstedts Juridik

Medieombudsmannen (MO) menade att orsaken till att företagen – och alla andra juridiska personer – inte har samma rätt som enskilda personer har att bemöta kritik som publiceras av medier, är att medieetiken är en spegling av lagstiftningen. Lagens tankesätt, att man inte kan kränka ett företag, har följt med in i medieetiken menade MO.

– I grund och botten bygger den praxisen på ärekränkningslagstiftningen, det vill säga att man enligt svensk lag inte kan kränka en juridisk person. Man kan bara kränka människor, och det tankesättet har följt med in, sa han.

Läs debattartiklarna av NMI och MO här.

I andra sammanhang brukar MO och publicister framhålla att det medieetiska systemet finns till för att bland annat slippa lagstiftning och politisk inblandning i journalistiken. Eftersom medieetiken tar hand om frågor så behöver inte lagstiftarna hantera dem, vilket är viktigt för yttrandefriheten, resonerar man. Det slås också fast att medieetiken har strängare regler än lagstiftningen, exempelvis när det gäller att skydda personlig integritet.

Men när det kommer till företagen gäller alltså det omvända, enligt MO. Eftersom lagstiftningen inte ger företagen rättigheter ska inte heller medeetiken göra det, menar han. MO:s resonemang kan därför tyckas bakvänt och ologiskt, menar NMI.

Det är i och för sig ofta god journalistik att låta företag få bemöta kritik samtidigt, menade MO. Givet att medieetiken finns för att främja just god journalistik är det svårt att förstå varför praxis på denna punkt inte ändras.

Lyssna på hela samtalet om företagen, 10 minuter och 40 sekunder in i podden.

Mats Olin



Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.