Ny rapport: Vad Sverige kan lära av norsk medieetik

”Sträva efter att återge alla parters ståndpunkter” står det i publicitetsreglerna. Men Medieetikens Förvaltningsorgan (MeFo), som ansvarar för det medieetiska systemet, har bestämt att kravet att höra båda sidor inte gäller när den kritiserade parten är en juridisk person. Dessutom saknar företag helt möjlighet att stämma medier i domstol. Samtidigt finns det exempel på länder som ger företag större rättigheter med bibehållen hög pressfrihet. Ett av dem är Norge som under många år toppat pressfrihetsindex.

 
Foto Robert Bye

Näringslivets medieinstitut har under en reportageresa till Norge intervjuat företrädare för det medieetieska systemet, journalister, näringslivsrepresentanter och jurister för att ta del av deras bild om hur företagens rättigheter påverkar journalisters granskning av företag. De vi intervjuade har även givits möjlighet att kommentera argumenten som ligger till grund för det svenska systemet.

MeFo:s ställningstagande gällande företagens rätt till bemötande förvånar. Samtliga av dem vi intervjuat i Norge menar att kravet på samtidigt bemötande vid hård kritik är en helt central princip för att uppnå saklig och trovärdig journalistik.

”För oss är det självklart att alla ska ges möjlighet till samtidigt bemötande i de fall någon utsätts för starka beskyllningar av faktisk art. Det är helt grundläggande för en saklig och balanserad journalistik att den klandrade parten ges möjlighet att förklara sig. Om så inte sker blir informationen obalanserad och journalistiken sämre.” säger Elin Floberghagen, generalsekreterare för Pressens faglige utvalg (PFU), Norges motsvarighet till Mediernas Etiknämnd.

NMI frågade MeFo:s ordförande Robert Aschberg vad journalistiken skulle förlorat på att ha som krav att söka svar från en kritiserad part, även när kritiken riktas mot ett företag. Aschberg svarade att strävan om att höra båda sidor är en viktig journalistisk princip som bör tillämpas.

”Journalistiken skulle inte förlora på det. Jag anser att det är en rimlig regel som bör tillämpas, att man ska höra alla parter i en konflikt.”

En annan tydlig skillnad är att företag i Norge kan få publiceringar prövade i domstol. I Sverige har man varnat för att juridiska rättigheter kan missbrukas av företag och riskerar att hämma den granskande journalistiken, men så tycks inte ha skett i Norge. Tvärtom vittnade de vi intervjuat om att företagens juridiska rättigheter leder till att journalister anstränger sig mer vilket gör journalistiken bättre. I praktiken är det dock ytterst sällan företag stämmer medier och än mer sällan medier fälls i en sådan process.

Läs hela rapporten här

Pamina Falck

Mediegranskare Näringslivets medieinstitut

Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *