Sveriges Radio bemöter kritiken


Sveriges Radio får hård kritik av nuvarande och före detta medarbetare i en artikel publicerad av NMI. HR-direktören Carolina Wikström bemöter kritiken som hon menar till största del är orättvis.

En del av kritiken mot Sveriges Radio handlar om ledarskapet. En person menar att det är typiskt för företag med svagt ledarskap att man styr genom att ha många visstidsanställda, snarare än fastanställda. Det krävs mer av långsiktigt ledarskap för att hantera fastanställda och dessutom är det mera krävande och komplicerat för en chef att säga upp en fastanställd än att avsluta en visstidsanställning.

Foto: Holger Ellgaar

Magnus Kendel har tidigare arbetat med fackliga förhandlingar om kollektivavtalen på arbetsgivarorganisationen Almega, men är numera pensionär. NMI bad honom kommentera. Han menar att de många visstidsanställningarna i medieföretagen och Sveriges Radio handlar om en kulturfråga. De här företagen måste utveckla sina chefsroller.

– Det finns ett antal branscher, bland annat journalistbranschen, där chefer alltid kommer från de egna leden. En chef på radion är ofta tidigare journalist och ser sin chefsroll som ett tillfälligt uppdrag, säger Magnus Kendel.

I andra verksamheter som har mera tydligt utvecklade chefsroller kan man inte gå tillbaka efter att ha jobbat som chef. Det är ”upp eller ut” som gäller. Men en journalist kan mycket väl jobba som chef ett tag och sedan gå tillbaka till en journalistroll.

Vad har det med den här frågan om visstidsanställningar att göra?
– Du är inte professionell som chef och tar inte ditt chefsansvar. De måste lära sig att bli chefer.

Carolina Wikström är HR-direktör på Sveriges Radio och hon håller inte med:
–  Jag håller absolut inte med. Att det skulle vara enklare att hantera visstidsanställda än fast anställda stämmer inte. Om man skulle ha en stor genomströmning av visstidsanställda kontinuerligt så ska de introduceras, de ska läras upp och det belastar de redan anställda. Det skulle skapa en dålig arbetsmiljö.

Är det vanligt på Sveriges Radio att man är chef tillfälligt och sedan går tillbaka till att arbeta som journalist?
– Nej, de senaste åren har vi jobbat hårt med att professionalisera chefsrollen. Det händer ytterst sällan att en chef går tillbaka till ett jobb som journalist.

Råder det en tystnadskultur på Sveriges Radio?
–  Jag tycker att vi har väldigt högt i tak, man berättar vad tycker. Vi har tittat igenom hur det fungerar bland annat efter Metoo och utvärderar genom medarbetarsamtal och medarbetarundersökningar. Vi följer upp resultaten.

Men NMI får inte titta på medarbetarundersökningen, den är inte offentlig säger Carolina Wikström.

Sveriges Radio har haft ambitionen att öka antalet fastanställda och Carolina Wikström berättar att den målsättningen har förvekligats. Företaget har totalt cirka 1800 tillsvidareanställda och de senaste åren har Sveriges Radio tillsvidareanställt ungefär 100 personer per år.

Har då antalet visstidsanställda minskat?
–  Ja det har de. Det är ungefär 16-17 procent på Sveriges Radio som är visstidsanställda och det är i nivå med arbetsmarknaden i stort. Ibland får vi oförtjänt kritik för att ha för många visstidsanställda. Det varierar dock mellan olika delar av företaget, säger Carolina Wikström.

På vissa redaktioner är andelen visstidsanställda betydligt högre, på exempelvis P3 säger en källa till NMI, men Carolina Wikström ger inga exakta siffror för P3. Journalistförbundet har räknat till ca 30 procent visstidsanställda på någon redaktion, och det kan stämma säger Carolina Wikström och i det avseendet tycker hon att kritiken kan vara befogad.

Hur många blev “utlasade” på Sveriges Radio förra året?
–  Vi som arbetsgivare brukar inte använda begreppet “utlasad”. Däremot så har vi ca 50 personer per år som erhåller en aktiv företrädesrätt.

Företrädesrätt innebär att man får förtur i fall företaget söker en ny medarbetare till ett nytt relevant jobb, och det regleras av Lagen om anställningsskydd. Hur många som fick sluta från en visstidsanställning förra året svarar Carolina Wikström inte på.

Journalistförbundet har under många år varit kritiskt till hur Sveriges Radio arbetar med visstidsanställningar, men Carolina Wikström upplever en positiv dialog:
–  De ser att vi jobbar med de här frågorna och att det går framåt.

Journalistförbundet får i NMI:s intervjuer med SR-medarbetare kritik för att inte göra tillräckligt mycket. “De är tandlösa”, menar en person.

Ulrika Hyllert är alldeles ny som ordförande för Journalistförbundet, men har en lång facklig bakgrund på Sveriges Radio sedan 2008. Frågan om de många visstidsanställda ligger mycket högt på hennes agenda – ”Det är min favoritfråga” – och hon har jobbat aktivt under många år för att förändra, och ökat antalet fast anställda i Sverige Radio.

Hon menar att det fackliga arbetet givit viss framgång och att antalet fast anställda ökat något de senaste åren.

Vad säger du om kritiken mot Journalistförbundet?
– Som fack ska man alltid välkomna kritik. Man ska aldrig nöja sig som medlem så länge som det finns problem. Jag är inte heller nöjd. Men frågan visar på maktbalansen: vi kan inte bestämma över arbetsgivaren, säger Ulrika Hyllert.

Ulrika Hyllert, Journalistförbundets ordförande. Foto: Tor Johnsson.

Hon menar att facket lyckats sätta frågan på agendan.

– Det har skett en förändring i hur man resonerar. Numera finns det en ekonomisk aspekt, det vill säga att det finns en kostnad förknippad med hög personalomsättning. Men slänger bort kontaktnät och kompetens, menar Ulrika Hyllert.

NMI har talat med personer som berättar om exempel på SR-medarbetare som har arbetat i många år på olika typer av visstidsanställningar. Efter att ha haft en visstidsanställning på Sveriges Radio har de aktuella medarbetarna lämnat företaget för något annat. Det kan handla till exempel om en ett annat jobb men ibland har de fortsatt att leverera till Sveriges Radio via något av de produktionsbolag som Sveriges Radio har avtal med. Efter en tid utanför företaget har de erbjudits en ny visstidsanställning, helt enligt regelverket. Det här kan pågå i många år, trots att medarbetaren egentligen vill ha ett fast jobb.

Carolina Wikströms menar att det är svårt att följa upp om någon arbetat på visstid på Sveriges Radio, sedan på ett produktionsbolag som levererar till Sveriges Radio, och därefter kommit tillbaka som visstidsanställd på Sveriges Radio.

Om det här stämmer, tycker Sveriges Radio att det är ett problem?
– Jag vet inte riktigt om jag förstår vad du menar med vad vi tycker om det. Men det du beskriver är att en person i så fall har olika arbetsgivare vid olika tillfällen så det kan vi inte ha någon åsikt om.

Personer som NMI talat med säger att Sveriges Radio har satt i system att lasa ut personer innan de automatiskt blir fast anställda.

–  Jag har hört talas om den kritiken, men det är inte så vi jobbar. Det stämmer inte, men det kan ju finnas enskilda fall som jag inte känner till. De som kommer in som visstidsanställda får en god introduktion och utbildning. Av de ca 100 som vi anställer varje år har ca 60 varit visstidsanställda förut.

Sveriges Radio har genom åren argumenterat för att det är regeringen som i sändningstillståndet har bestämt att Sveriges Radio ska anlita personer som inte är fast anställda. Exempelvis skrev Sveriges Radios programdirektör Björn Löfdahl 2012 i en debattartikel att “Det ingår i Sveriges Radios uppdrag att ha visstidsanställda.”, och han hänvisar till formuleringar i sändningstillståndet.

Men något sådant uppdrag går inte att finna i Radio- och TV-lagen eller i sändningstillståndet.

I sändningstillståndets §7 slås fast att “SR ska verka för mångfald i programverksamheten genom en variation av produktionsformer.” Det här ska bland annat ske genom “utomståendes medverkan”, och kan också ske genom exempelvis upphandlingar från produktionsbolag.

Vad som menas med utomståendes medverkan är upp till Public Service-bolagen att själva definiera.  I förhandlingar mellan bolagen och Journalistförbundet har det ägnats en hel del kraft åt att tolka begreppet, och man har konstaterat att det är svårt att utifrån statliga utredningar, propositioner och sändningstillstånd komma fram till vad som faktiskt menas med utomståendes medverkan. “Slutsatsen blir därmed att den praktiska uttolkningen av begreppet måste göras av bolagen själva.”, skriver parterna.

Varken riksdag eller regering har haft någon synpunkt på frågan om hur företagen ska arbeta med visstidsanställda, eller hur många de ska vara.

Däremot har möjligheten att visstidsanställa för längre tid utöver vad som är tillåtet i LAS förhandlats fram i kollektivavtal mellan Public Servicebolagen och journalistfacken. Där finns en särskild anställningsform som kallas programanställning, som är en visstidsanställning som inte ger företrädesrätt till nya jobb.

Menar du att riksdagen eller regeringen lagt sig i hur många visstidsanställda eller vilka anställningsformer som Sveriges Radio ska ha?
–  Jag tycker att den frågan är konstigt formulerad. Utifrån sändningstillståndet har programanställningsformen tillkommit. Sedan står det inte hur stor andel den ska bestå av utan det är en tolkning för arbetsgivar- och arbetstagarparterna. Och där har vi en kontinuerlig dialog där vi följer upp hur många vi har och att det inte överutnyttjas på något sätt. Och det gör vi inte heller.

Läs NMI:s intervjuer men SR medarbetarna

Läs artikeln på Expressen



Mats Olin


Inga kommentarer



Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *