När medierna rapporterar om stigande havsnivåer på grund av varmare klimat sker det i huvudsak utifrån ett värsta scenario. Dessutom utelämnas viktig information om osäkerheten som omger scenarier om framtida havsnivåer.

Journalisten Anders Bolling berättar om hur nyanserad och verklighetsförankrad nyhetsrapporteringen om klimatet skulle kunna vara. Det finns gott om exempel på klimatlarm som inte håller måttet utifrån de krav man rimligen kan ställa på en journalistik som ska vara sann och relevant, skriver han.

Hur skildras det svenska skogsbruket i en av Sveriges största dagstidningar? Detta har NMI undersökt i rapporten "DN:s granskning av skogsindustrin: Vad innehåller den och vad saknas?", som presenterades på ett seminarium.

Dagens Nyheter har i ett femtiotal artiklar ”granskat skogsindustrin”. NMI konstaterar i sin genomgång att DN:s rapportering, trots att den är omfattande, bortser från perspektiv som behövs för en helhetsförståelse av skogens roll i samhället. DN-journalisten svarar på en del av kritiken.

”Fri journalistik kan inte innebära att media låter sig tubbas av dem som sitter i maktställning. Att det är fråga om demokratiskt valda och i princip rättskaffens politiker förändrar inte saken”, säger Matti Virtanen, en av den finländska undersökande journalistikens förgrundsgestalter.

Men tyvärr är medierna inte alltid så noga med den här principen. Allra svårast verkar det vara att kritiskt granska katastrofnarrativet i miljö- och klimatfrågorna.

”I det perspektivet har miljöjournalistiken mer eller mindre kollapsat. Man ser på saken med samma ensidighet som idrottsreferenten på en lokalredaktion, där regeln är att aldrig ifrågasätta det egna byalaget”, säger Matti Virtanen.