Sveriges kanske största ekonomiska utmaning är att få unga och invandrare i jobb. I samband med den nya regeringsbildningen saknades frågan totalt i flera stora redaktioners bevakning.

Klimathotet togs om hand av politiken i slutet av 1980-talet. Det hade just de ingredienser som det politiska systemet efterfrågade. Åtgärder för att begränsa hotet kunde användas som ett verktyg för att nå många olika mål, säger den svenska miljöjournalistikens pionjär Sven Börjesson.

”Miljö- och klimatfrågorna har också en dramaturgi som passar journalistiken. Att förstärka hotbilder ligger i dess natur. Problemet uppstår när den dramaturgin används för att hamra in en världsbild. Risken är stor att journalistiken tappar sin kritiska funktion”, säger Sven Börjesson.

”Det ligger inte i politiska partiers, forskares eller miljörörelsens intresse att kritiskt granska sina egna ståndpunkter, speciellt inte frågor som är profilfrågor och som bidrar till den egna ekonomin”, säger Sven Börjesson.

Jesper Strömbäck skrev i en ledarkrönika i Borås Tidning att uppfattningen om att public service lutar åt vänster säger mer om den som bär på uppfattningen än om medierna. Han slog även fast att journalistik inte är en förtroendetävling. Näringslivets medieinstitut ifrågasätter Strömbäcks resonemang i ett debattinlägg i samma tidning.

Enligt en nypublicerad förtroendebarometer har SR högt förtroende bland allmänheten men samtidigt uppfattar 4 av 10 att SR är vänstervridet. Cilla Benkö kommenterar NMI:s senaste artikel om vänstervridningen.

Sveriges Radio korrigerade sin egen rapportering om Sandviks utdelning och menade att den var "ofullständig". Även den rättade versionen var missvisande.