Texten publicerades ursprungligen på Svenska Dagbladets ledarsida.
Men divisionschefen för nyheter och sport på SVT, Anne Lagercrantz, bloggade och ställde frågor som kommer att kräva mer uppföljning av innehållet i sändningarna för att kunna besvaras:
”Vi måste också ytterligare bredda perspektiv och ämnesval i vårt utbud. Vems perspektiv har vi i rapporteringen? Vilka ämnen tar vi upp? Vilka kommer till tals?”
Det är bra och relevanta frågor. Apropå dem: vilka är Sveriges största ekonomiska problem? Om man följer SVT:s fyra ekonomireportrar får man bilden att svaret är skattefusk och skatteplanering. En fjärdedel av deras rapportering handlar nämligen om det.
En genomgång av det som SVT:s ekonomireportrar Kristina Lagerström, Knut Kainz Rognerud, Jan Nylander och Johan Zachrisson Winberg producerat under det senaste året, ger genom deras glasögon en världsbild som kan beskrivas ungefär så här:
Ekonomins viktigaste delar är några storföretag som leds av mer eller mindre giriga vd:ar, med extremt höga och dessutom oförtjänta löner. Som om det inte räckte är både bolagen, vd:arna och andra rika privatpersoner skattesmitare. Och särskilt inom välfärdsföretagen är vinsterna ett stort problem.
De svenska ekonomiska utmaningar som av expertbedömare som OECD och IMF pekas ut som de viktigaste, exempelvis arbetsmarknadens tudelning och den dysfunktionella bostadsmarknaden, intresserar inte de fyra reportrarna lika mycket.
Av 166 publiceringar berör enbart fyra bostadsmarknadens problem, och sju arbetsmarknadens utmaningar. Att jämföra med 41 publiceringar om skattemygel.
Sveriges Television får väl publicera vad de vill, kanske någon invänder. Jo, så länge den följer statens sändningstillstånd. Där finns krav på folkbildning. Oavsett det kravet borde förstås ekonomijournalistiken ge sin publik en bra förståelse för de stora ekonomiska problemen. Trots allt består näringslivet till övervägande del av mindre företag vars villkor är avgörande för den ekonomiska utvecklingen i högre grad än ett tiotal storföretag.
Runt en miljon tittare tar del av nyheterna i SVT Rapport varje dag. Ekonomireportrarnas urval av nyheter har säkerligen satt avtryck i den svenska allmänhetens uppfattning om vilka som är de mest relevanta ekonomiska utmaningarna.
Den skeva verklighetsbild som har levererats är förstås problematisk ur ett folkbildningsperspektiv, men även ur ett journalistiskt kvalitetsperspektiv. Reportrarnas kompetens kan kanske vara en förklaring till varför nyhetsurvalet ser ut som det gör. Det är tveklöst en utmanande pedagogisk uppgift att sätta in ekonomiska nyhetshändelser i ett helhetsperspektiv som förklarar och nyanserar, och de kräver bred ekonomisk kompetens att bevaka hela det ekonomiska ekosystemet, snarare än några få storföretag och direktörer.
Rekryteringen av reportrar är därför avgörande för en allsidig och folkbildande rapportering. Men urvalet är framförallt en redaktionsledningsfråga. SVT har ingen känd metod för att följa upp och utvärdera allsidigheten i sin rapportering.
Kanske är Anne Lagercrantz artikulerade frågor en signal om att SVT håller på att tänka om? I bästa fall leder det till att verktyg för uppföljning av innehållet i sändningarna utvecklas. Till dess är vi hänvisade till andra medier för en allsidig ekonomirapportering.
Inga kommentarer