Trots EU:s fjärde högsta arbetslöshet uteblev kritiska frågor

När arbetsmarknadsminister Eva Nordmark nyligen redogjorde för hur regeringen ser på arbetsmarknadsläget var mediernas rapportering påfallande okritisk. Trots att Sverige har EU:s fjärde högsta arbetslöshet slipper arbetsmarknadsministern ansvarsutkrävande frågor.

 
Foto: Peter Kroon

När Eva Nordmark i förrgår presenterade hur regeringen ser på arbetsmarknadsläget var de stora redaktionerna frånvarande. Nordmark kunde ge regeringens bild av läget och olika planerade arbetsmarknadsåtgärder utan att behövs svara på kritiska frågor.

De stora medierna använde sig av TT:s text i sin rapportering som ger bilden av att Sverige har en ”urstark” arbetsmarknad.

NMI har även i flera granskningar visat att de stora medierna sällan rapporterar om hur olika ekonomiska incitament påverkar arbetsmarknaden och om den ökande långtidsarbetslösheten som främst drabbar utom europeiskt födda.

Tyvärr upprepas det mönstret i TTs rapportering av denna händelse. Inga kritiska frågor eller perspektiv tas upp i texten och TT rapporterar i princip ordagrant vad Nordmark säger på presskonferensen.

Man skriver bland annat att ”sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar i Sverige. Sedan toppen av pandemin har arbetslösheten sjunkit med 1,9 procentenheter” för att sedan citera Eva Nordmark.

”Vi ser helt enkelt en urstark återhämtning efter pandemin på svensk arbetsmarknad. Vi har i dag över 100 000 färre arbetslösa jämfört med när arbetslösheten var som högst under sommaren 2020″.

TT rapporterar vidare att ”antalet lediga jobb hos Arbetsförmedlingen är fler än någonsin tidigare” varvid Eva Nordmark åter citeras.

”Det är på en historisk nivå. Aldrig tidigare så har vi haft så många lediga jobb i Sverige”.

Det är visserligen ett faktum att arbetslösheten i Sverige sjunker, men samtidigt ligger Sverige på plats nummer fyra på EU:s lista över länder med högst arbetslöshet efter länderna Spanien, Turkiet, Italien och Grekland.

Här fanns det möjlighet för en påläst reporter att ställa frågor om hur det kommer sig att Sverige på bara några år halkat efter och nu placerar sig i EU:s bottenskikt. Stefan Löfven lovade till exempel inför valet 2014 att Sverige skulle ha lägst arbetslöshet i Europa 2020.

Samtidigt som TT lyfter fram att det finns rekordmånga lediga jobb missar man att Sverige också har ett stort matchningsproblem mellan arbetssökande och arbetsgivare inom många yrkesområden. Det har resulterat i en stor kompetensbrist bland svenska företag. Även i denna fråga finns det utrymme för kritiska frågor om vem som ska ta alla de lediga jobben.

TT tar upp det växande problemet med långtidsarbetslöshet men man citerar även här endast Eva Nordmark på vilka åtgärder som regeringen ålagt Arbetsförmedlingen att vidta.

”Dels ska myndigheten förstärka stödet till personer som är långtidsarbetslösa, bland annat genom att öka den fysiska närvaron i socioekonomiskt utsatta områden. Dels ska Arbetsförmedlingen ta ett helhetsgrepp om vilka behov som finns, och vilka nya åtgärder som krävs för att få långtidsarbetslösa i arbete”.

TT intar inte ett kritiskt perspektiv och det ställs inga kritiska frågor om varför just dessa åtgärder kommer att vara effektiva gentemot den långtidsarbetslöshet som håller på att bita sig fast.

Sveriges Radio gör dock ett eget inslag om presskonferensen men det ger inte ger hela bilden. När SR rapporterar om de så kallade etableringsjobben får lyssnarna intrycket att det är regeringen som ligger bakom dem.

”För att få ner den höga långtidsarbetslösheten i Sverige vill regeringen införa en ny form av anställning där arbetsgivaren betalar ut en lägre lön, samtidigt som statlig ersättning betalas ut direkt till individen i max två år”, uppger SR:s reporter Moa Persson.

Men etableringsjobben är en överenskommelse, som nu är fem år gammal, mellan arbetsmarknadens parter tillsammans med regeringen, vilket inte framkommer i SR:s rapportering.

När NMI kontaktar Sveriges Radio hänvisar reportern till regeringens pressmeddelande som källa. Där nämns inte heller att etableringsjobben var en överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter.

Martin Berg

Mediegranskare

Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *