Tunn utvärdering i Mediestödsnämnden av krav på ”god medieetisk sed”

För att få ta del av det nya mediestödet krävs "god medeetisk sed". Men utvärderingen är minimal, visar NMI:s undersökning. - Tycker nämnden att den redovisning som görs verkar seriös, rimlig och får anses godtagbar så räcker det, säger Mediestödsnämndens ordförande Anita Linder.

 

Ett nytt mediestöd har införts. Till skillnad mot presstödet, som inte på något sätt ställer krav på innehållet i journalistiken, ställs en rad innehållskrav för att få tillgång till det nya mediestödet.

Regeringen har bestämt att mediestöd bara ska utgå till medier som bidrar till att stärka demokratin genom att ”ge allmänheten tillgång till oberoende nyhetsförmedling”, som kännetecknas av ”hög kvalitet” och som ”följer god medieetisk sed”.

Det är Mediestödsnämnden som avgör om kraven uppfylls och beslutar om eventuellt stöd. Nämndens beslut kan inte överklagas. I Mediestödsnämnden sitter flera före detta politiker, och tills nyligen även Jeanette Gustafsdotter som avgick när hon utsågs till kulturminister.

Statligt utfärdade innehållskrav är något helt nytt för svenska medier. Och regeringen har genom allmänt formulerade regler i hög grad överlåtit till tjänstemännen på Myndigheten för press, radio och tv och Mediestödsnämndens ledamöter att definiera vilka medier som ska anses uppfylla kraven på allsidighet, kvalitet och god etik.

Nu kommer kritik mot att nämnden är utelämnad till tjänstemännens bedömningar. I fredags meddelade en av ledamöterna, Anders Johnson, att han avgår eftersom han anser att nämnden inte ges rimliga förutsättningar att fatta välgrundade beslut. Det är en enorm mängd ansökningar, beslut och ett väldigt bristfälligt underlag, menar Johnson.

– Min minnesbild är att vi inte ändrat något av de tusen beslut vi fått från kansliet, utan det är verkligen så att man bara blir en namnstämpel, säger han till Dagens Nyheter.

Så hur ska nämnden bedöma om mediet uppfyller kravet på god medieetik? Myndigheten för press, radio och tv har i sina föreskrifter slagit fast att det räcker att vara ansluten till det medieetiska systemet, som är ett privat branschorgan, för att kravet ska anses vara uppfyllt.

Mot detta har bland annat Medieombudsmannen riktat kritik:

– Jag tycker det är fel. Det medieetiska systemet är skapat för att hålla staten borta från medierna, men nu uppmanar staten aktörer att söka sig till vår organisation vilket leder till att staten indirekt styr vilka som ansluter sig. Statens mediestöd borde inte ha någon koppling till det medieetiska systemet. Vi har även framfört den åsikten i vårt remissvar till regeringen, sa han till NMI i december.

Att myndigheten pekar på det medieetiska systemet har möjligen redan påverkat hur det fungerar. Nyligen infördes regler för hur anslutna medier som bryter mot regelverket ska kunna uteslutas ur det medieetiska systemet.

Men om mediet inte är anslutet till det medieetiska systemet, vad gäller då? I myndighetens föreskrifter ges följande regel:

Allmänna nyhetsmedier som inte är anslutna till det medieetiska systemet ska på annat sätt visa att de ändå följer de av branschen allmänt vedertagna publicitetsreglerna och den publicistiska sed som utvecklats vid tillämpningen av dessa.  

Anita Linder är ordförande i Mediestödsnämnden och till vardags domare vid Kammarrätten i Stockholm och hon förklarar hur nämnden arbetar med kravet på god medieetisk sed. Det är ett antal medier som fått stöd och som inte är medlemmar av det medieetiska systemet, och som därför fått redogöra för hur de arbetar med medieetik, berättar hon.

– Mediet som söker får förklara hur de arbetar med medieetik och nämnden gör en bedömning av om kraven uppfylls.

Vad är det då nämnden tittar på?

Anita Linder: Foto: regeingen.se.

– Olika medier har olika sätt att se till att de medieetiska kraven uppfylls. Till exempel om man gjort något fel hur den enskilde i så fall kan få upprättelse.

Finns det några principer som nämnden använder sig av för att bedöma?

– Nej, tycker nämnden att den redovisning som görs verkar seriös, rimlig och får anses godtagbar så räcker det.

Ett aktuellt beslut i Mediestödsnämnden visar hur det går till i praktiken. Bauer Media AB sökte redaktionsstöd för programmen ”Gry Forsell med vänner” och ”Morgongänget” och tilldelades i 700 339 kronor. Eftersom företaget inte är anslutet till det medieetiska systemet har nämnden gjort en egen bedömning baserad på myndighetens undersökning av fallet och kommit fram till att med tanke på hur bolaget beskriver att de arbetar med medieetik så ”anses bolaget dock uppfylla kravet på god medieetisk sed”.

Bauer Media har på begäran från en tjänsteman på Myndigheten för press, radio och tv i ett mail redovisat hur de arbetar med medieetik, och där förklarar en representant för bolaget att man följer publicitetsreglerna, och ger exempel på konkreta situationer:

Exempel på konkreta händelser i programmet Gry Forssell med Vänner och Morrongänget är namngivning av personer där vi utifrån Publicitetsregel nr 7 är restriktiva med att namnge även om andra medier redan har valt att namnge, ett färskt exempel är när en känd profil figurerade på nyheter och löpsedlar i samband med att han blivit anhållen vid ett besök på en bordell. Vi valde vid detta tillfälle att inte namnge honom i sändning med respekt för den personliga integriteten.

Vad som inte framgår är hur Bauer Media ser på och hanterar eventuella klagomål. Var ska man höra av sig? Vem bedömer om ett etiskt övertramp begåtts? Om ett medieetiskt fel begåtts, hur ges den enskilde upprättelse? Det är frågor som inte besvaras i nämndens underlag när det gäller Gry Forssell med Vänner och Morrongänget.

***

Senare denna vecka återkommer NMI till kravet på bredd och allsidighet för att få mediestöd. Vad innebär det?

 

Mats Olin



1 kommentar


  1. Karl W skriver:

    Uppenbart första steget i en process att i små steg, så kallat ”creep”, kontrollera media på politiska grunder. Mediastödet kommer naturligtvis att i små steg att förflyttas till ett system där politikerna kan godtyckligt svälta bort kritiska röster i oberoende media, ofta kallade alternativa media, och på så sätt ta kontrollen över media för att försvåra eller förhindra att oönskade politiska fraktioner som SD kan bildas igen. Politikerna har ju redan försökt införa regler som förbjuder allt som kan skada relationerna till främmande stat, uppenbart i syftet att kunna soppa kritik av USA och deras krigshärjningar, för det kan knappas vara relationerna till Kina man avser. Sverige kallas ju redan USAs 51a stat och medierna framför ju redan intensivt USAs propaganda mot stater USA inte redan kontrollerar. Detta underminerar hela demokratibegreppet, vilket är väl avsikten.


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.