Ödesfrågan som media missar: ”Total avsaknad av rapportering”

Det svenska kraftsystemet genomgår nu stora förändringar där planerbar produktion har lagts ned i södra Sverige samtidigt som den icke-planerbara vindkraften står för en allt större andel av elproduktionen.

– Det understryker bara den problematik som vi på Svenska Kraftnät påtalat under en längre tid, att det är brist på planerbar kraft i södra Sverige. De senaste årens nedläggning av kärnkraft och värmekraft har inte ersatts av ny planerbar kraft utan underskottet har kontinuerligt ökat. Det har resulterat i mindre marginaler än tidigare och att behovet av reglerresurser i södra Sverige ökat, säger Erik Ek.

Svenska kraftnät släppte nyligen rapporten: Systemutvecklingsplan 2022 – 2031 – Vägen mot en dubblerad elanvändning. I den understryker Svenska kraftnät det framtida behovet av planerbar energi och vad som står på spel om sådan produktion inte kommer på plats.

”Detta är den grundläggande orsaken till många av de utmaningar som vi tar upp i systemutvecklingsplanen, eftersom en minskande andel planerbar elproduktion innebär stora utmaningar för elkraftsystemets leveranssäkerhet”.

Hur tycker du att de stora medierna rapporterar om denna grundläggande orsak och de stora utmaningar som det svenska kraftsystemet står inför?
– Jag menar att man varken kan tala om rapporteringen är bra eller dålig eftersom det råder en total avsaknad av rapportering kring de mest centrala frågorna i omställningen. Man skulle verkligen kunna göra grävande reportage om denna stora utmaning och då inte bara om vilka konsekvenser detta får för Sverige. Titta på andra länder, hur ser deras planer ut och hur kommer de att klara detta? Hur ska vi möta detta på bästa sätt? Vilken är planen och förutsättningarna för att vi ska få en säker och koldioxidfri leverans av el, frågar sig Erik Ek.

Även den politik som ligger bakom denna situation har hamnat i medieskuggan, menar Erik Ek.

– Det skulle vara värdefullt om medierna kunde problematisera i något större utsträckning kring de olika politiska lösningarna på energifrågan. Vi har de politiker som förespråkar ny kärnkraft som ska lösa alla problem och andra som menar att vi har energiöverskott och därmed inte har några större utmaningar. Utmaningen, oavsett politisk inriktning är att vårt kraftsystem klarar av det. Dessa frågor hörs sällan eller aldrig i debatten. Jag tror det skulle intressera många att förstå detta och det skulle också attrahera unga att göra något verkligt för miljön och utbilda sig och handgripligen hjälpa till med energiomställningen.

De politiker som förespråkar vindkraft säger ofta att kärnkraften är dyr och olönsam. Något som reportrar ofta upprepar helt okritiskt kopplat till att man i princip inte alls talar om vindkraftens kostnader?

Erik Ek, strategisk driftschef Svenska kraftnät.

– Det stämmer så klart att det är dyrt att bygga kärnkraft och att dagens marknad inte ger stöd för en sådan investering. Men samtidigt tycker jag inte att media bevakar konsekvenserna av, och kostnaden för, att bygga ut den icke-planerbara vindkraften relaterat till att det också betyder att kraftsystemet behöver anpassas för att inte bli mer sårbart i vissa situationer och för olika störningar. Det betyder att vi måste investera stora belopp i olika systemtjänster för att klara robustheten och driftsäkerheten i systemet. Den kostnaden och uppgiften glöms bort i medias rapportering. Det är en stor utmaning för oss och vi arbetar intensivt med detta. Jag är inte för eller emot någon särskild produktion men jag tror att vi faktiskt tjänar på att inte förenkla alla problem.

Men det borde väl vara mer intressant nu med tanke på de höga elpriserna?
– Ja, det kan man tycka. Men samtidigt menar jag att det finns ett värde i att priset är högt när det är brist. Det ska ge en signal om att det kan vara värt att investera i kraft som är reglerbar och som kan bidra vid de här tillfällena som tyvärr ser ut att öka. Vad jag hoppas är att det kan ge incitament till gemene man att se över sin förbrukning av el via olika smarta system som kan stödja systemet istället för att Karlshamnsverket behöver köras eller kolkraft importeras från Polen. Ett exempel är de som köpt elbil men glömmer att det gör skillnad om man verkligen laddar när det bidrar till miljön. Det går att spara pengar och miljön genom att vara med att anpassa elanvändningen, tekniken är redo men inte insikten för gemene man och vägen dit går genom vetskap om hur man kan bidra mer konkret och inte genom förenklingar.

Men även Svenska kraftnät har ett ansvar för att de här tekniska och komplicerade frågorna ska kommuniceras på ett begripligt sätt, menar han.

– Vi måste bli bättre på att kommunicera det. Så är det. Det är väl så att alla inte tycker att detta är superintressant och vi har ju inte haft några nedsläckningar av elen på 20 år. Hittills finns elen där när folk behöver den, även om den är dyr just nu.

Den senaste tidens höga elpriser har resulterat i att de stora medierna ägnat mer tid åt att bevaka frågan. Dessa inslag och artiklar har dock inte resonerat om vilken betydelse avvecklingen av Ringhals 1 och Ringhals 2, som tillsammans levererade en effekt om ca 1 700 megawatt i södra Sverige, haft för elprisets utveckling.

Men idag sände SR Ekot ett inslag om hur de höga elpriserna i södra Sverige påverkar företagen och här uppger SR:s reporter att ”Samtidigt har flera kärnkraftsreaktorer i södra Sverige lagts ned på grund av olönsamhet och det har lokalt lett till lägre elproduktion och högre priser”.

Det är ovanligt att de stora redaktionerna nämner hur avvecklingen av kärnkraft i södra Sverige påverkat elpriserna enligt vad NMI tidigare kunnat se i sina granskningar.