Nils Funcke: ”Mediestödet inte förenligt med grundlagen”

NMI visade häromdagen att det finns obesvarade frågor efter Mediestödsnämndens prövning av kravet på ”god medieetisk sed” för att få ta del av statens mediestöd. Idag återkommer NMI till mediestödet, denna gång till kravet på allsidighet och bredd i medier som kan komma i fråga för stöd, och här finns ytterligare frågetecken om hur regering och myndighet har tänkt när det gäller vilka som ska få stöd.

Eventuellt stöd beslutas av Mediestödsnämnden, vars ledamöter utses av regeringen, och nämnden har förordning och föreskrifter till sin hjälp för att avgöra vem som ska få och vem som inte ska få stöd.

Mediestöd ska enligt Myndigheten för press, radio och tv:s föreskrifter inte ges till medier ”som sprider desinformation eller vilseleder kring vetenskap”. Däremot kräver regeringen i förordningen allsidighet och bredd. Stöd ska bara utgå till medier som bedriver ”allsidig nyhetsförmedling som ger uttryck för ett brett utbud av ämnen och perspektiv samt granskning av för demokratin grundläggande skeenden.”

I myndighetens föreskrifter står skrivet angående allsidighet och bredd:

Med allsidig nyhetsförmedling avses ett redaktionellt innehåll som täcker en bredd av olika ämnesområden. Ett nyhetsmediums redaktionella innehåll får begränsas ämnesmässigt om det kan motiveras av det geografiska spridningsområdet. Med allsidighet avses vidare att nyhetsförmedlingen innehåller olika perspektiv och behandlas utifrån flera och breda synvinklar. Det hindrar inte att ett nyhetsmedium även kan innehålla opinionsmaterial.

Regeringen och Myndigheten för press, radio och tv ger utöver detta inga närmare besked om hur kravet på ”bredd” ska definieras. Men Mediestödsnämnden har avslagit ansökningar om mediestöd baserat på att de inte uppfyller breddkravet. NMI konstaterar att exempelvis tidningen Ny Teknik ansetts tillräckligt bred och fått stöd, medan tidningen Affärsvärlden ansetts för smal och ansökan avslogs. (se separat artikel)

Två teknikinriktade medier föll innanför och två ekonomiinriktade utanför kravet på bredd. Anita Linder, ordförande i Mediestödsnämnden och domare vid Kammarrätten i Stockholm, kan inte minnas några specifika diskussioner i nämnden om de här medierna, men hon för ett principiellt resonemang:

Anita Linder

– Det handlar inte om att Affärsvärlden är inriktad på ekonomi och Ny Teknik på teknik, utan vad det handlar om är vad de i övrigt behandlar i tidningarna. Har Ny Teknik utöver att de beskriver ny teknik även allmänna nyheter om till exempel politik så kan det anses vara en tillräcklig bredd, men handlar det bara om teknikfrågor så är det inte det.

”Bredd”, ”god etik” och ”kvalitet” är begrepp som får sägas vara svårfångade när det gäller yttranden. Man kan ha en bredd inom ett visst ämnesområde där man även presenterar nyheter i ämnet, menar yttrandefrihetsexperten Nils Funcke som tycker att Justitieombudsmannen borde pröva om besluten är förenliga objektivitetsprincipen, kraven på saklighet, opartiskhet och att alla ska behandlas lika inför lagen.

– Besluten i Mediestödsnämnden kan visserligen inte överklagas men det borde vara möjligt att via en anmälan till JO få en bedömning om nämnden genom sina beslut levt upp till kraven i regeringsformen och förvaltningslagen, säger Nils Funcke.

Nämnden har hur som helst haft behov av principer som konkretiserar vad regeringen avsett.

Är det Mediestödsnämndes uppgift att tolka breddkravet?
– Ja, det finns en förordning och det finns föreskrifter men i slutändan är det nämnden som får göra den bedömningen, säger Anita Linder.

Hur gör man den bedömningen?
– Tjänstemännen går igenom de medier som söker stödet och tittar på vad det är för publikation och gör en presentation för nämnden. Det här medier innehåller den här typen av artiklar, och så här mycket är nyheter. Nämnden får en beskrivning av hur medier ser ut.

I vissa fall är det mer eller mindre självklart att ansökan ska avslås, säger Anita Linder och exemplifierar med nischade sporttidningar. Ibland är det svårare att dra gränsen.

– I slutändan får man göra en bedömning. Har man bevakning på tillräckligt många frågor eller inte? Det blir alltid en bedömning i det enskilda fallet, det går inte att komma ifrån, menar Anita Linder.

I de fall ansökan avslagits på grund av breddkravet finns en kortfattad motivering till beslutet (se separat artikel). Men några mer utförliga resonemang om vad breddkravet egentligen betyder finns inte i besluten. Det har skett muntliga dragningar av myndighetens tjänstemän inför nämnden. Anita Linder nämner att det förekommer föredragningspromemorior, men det är inget som NMI har kunnat ta del av.

Att staten överhuvudtaget bedömer och genom stöd styr mediers innehåll är inte förenligt med grundlagen, menar yttrandefrihetsexperten Nils Funcke:

Nils Funcke

– Yttrandefrihetsgrundlagarna genomsyras av bestämmelser som uttryckligen eller mer indirekt markerar att staten och dess myndigheter inte ska påverka innehållet i tryckta medier eller etermedierna, säger Nils Funcke till NMI.

Han påpekar att det i tryckfrihetsförordningen finns en grundprincip om etableringsfrihet som innebär att negativa åtgärder i form av till exempel skatter inte får styras av innehållsmässiga motiv. Därmed gäller också det motsatta att det allmänna inte får premiera medier på grund av deras innehåll, exempelvis genom att utforma stödformerna så att ett visst innehåll premieras, menar han.

Det här håller inte Mediestödsnämndens ordförande Anita Linder med om:

– Den synpunkten kan man ha. För min del tycker jag inte att det är problematiskt att vi ställer de här kvalitetskraven. Det här handlar om statsstöd och där måste man se en annan aspekt. Det är ju skattemedel som används och i vissa delar sådant som måste godkännas av EU-kommissionen och då är det tveksamt om vi kan använda skattemedel till sådant som inte håller en viss nivå.

Anita Linder menar att det inte går att jämföra de krav som ställs när det gäller neutralitet vid beskattning med de som ställs när det gäller statsstöd.

Nils Funke har i flera artiklar och uttalanden kritiserat det nya mediestödet.

– De farhågor jag såg vid införandet av mediestödet har besannat. En tidskrift har nekats stöd på grund av ”ovetenskapliga artiklar” och som NMI undersökning visat har nu prövningen även vidgats till att bli en bedömning av begreppet ”bredd”. Det är en märklig bedömning som nämnden gjort när breda ekonomitidningar inte gett stöd medan mer eller mindre underhållningsprogram beviljats stöd.

– Myndighetens beslut lever enligt min uppfattning inte upp de krav som gäller för myndighetsutövning att besluten ska kännetecknas av saklighet, opartiskhet och att alla ska behandlas lika inför lagen.

Anita Linder håller inte med:

– Det handlar inte om godtycke, sedan finns det alltid svåra avvägningsfrågor där man kan ha olika uppfattningar. Men så länge som det finns en majoritet i nämnden för bedömningen så får man godta den.