Medierna har flera gånger rapporterat om Sveriges årliga elöverskott som gör det möjligt att exportera stora mängder el. I rapporteringen framstår det ofta som att Sverige egentligen inte har någon elbrist. Här missar medierna att problematisera betydelsen av var i landet elproduktionen är placerad och att det är skillnad på effekt och energi.

Under 2022 har Sveriges Radios miljö- och klimatreporter Mona Hambraeus rapporterat mycket om energifrågor. När hon rapporterat om kärnkraften har det mest handlat om det farliga avfallet (minst nio inslag), men när det handlat om vindkraften är det hinder för utbyggnad som lyfts fram. Hambraeus är den andra journalisten som NMI specialgranskar om energifrågor. Helena Giege som är tf inrikeschef på Ekot håller inte med om NMI:s slutsatser.

Näringslivets medieinstitut letar efter myter om energifrågor som förekommer i nyhetsmedier. Idag handlar det om kärnkraftens roll i den tyska energiomställningen. Den syns inte alls i viss rapportering. 

Marie-Louise Kristola är Sveriges Radios klimatkorrespondent och rapporterar ofta om energifrågor. Hon har under 2022 gjort fördjupande reportage från Europa om både vind- och solkraft, men inte om kärnkraft. När hon rapporterade om energiomställningen i Nederländerna kom inte satsningen på kärnkraft med. När Kristola rapporterar om förnybara energikällor dominerar fördelarna, men i rapporteringen om kärnkraft är skildringen mer kritisk. Marie-Louise Kristola håller inte med.   

Årets Oxfam-rapport kom igår (16/1) men SVT valde att möta den med tystnad.