Journalister och akademiker riktar mycket uppmärksamhet mot hur politiker kommunicerar i sociala medier. Hur journalisterna själva använder sociala medier får betydligt mindre uppmärksamhet, trots att det kan ha minst lika stor betydelse.

En eventuell namngivning av en våldsbrottsling måste baseras på om det finns ett allmänintresse, menar Medieombudsmannen Caspar Opitz.

- Du kan begå ett hemskt brott men då använder inte vi i Sverige medierna som en skampåle för att hänga ut den här personen, säger han. Medieombudsmannen Caspar Opitz menar att journalister har svårt att få tillträde till de miljöer där skjutningarna sker:

- När det här har blivit vardag, vilket det tyvärr har blivit, då blir det lite av en slentrianbevakning, säger Caspar Opitz.

När Ebba Busch (KD) intervjuades av DN och beskrev partiets rötter publicerades över 30 artiklar med kritik mot KD-ledarens beskrivning under dagarna som följde. Men när statsminister Magdalena Andersson kritiseras för grova påhopp och missvisande information om friskolor är intresset från nyhetsredaktionerna litet.

Flera rapporter om hur företag drabbas hårt av stigande brottslighet och kriminella nätverk har nyligen släppts och medierna har vid några tillfällen rapporterat om problemen. Men bevakningen är sparsam trots att rapporterna sätter fingret på ett alvarligt och eskalerande problem som hotar välfärden.

Mediernas rapportering om gängkriminalitet har ökat markant på senare år i takt med att våldet blivit allt grövre, men det är sällan rapporteringen fokuserar på företagens utsatthet för brott. Detta trots att den organiserade brottsligheten har kommit att bli ett av de största hoten mot företagandet i Sverige. Lokalmedierna är bättre än riksmedierna när det kommer till att lyfta företagares utsatthet, det menar Företagarnas expert inom brott mot företag Pontus Lindström.