Granskningsnämnden fällde nyligen ett inslag i Agenda för att ha brutit mot kravet om opartiskhet. Inslaget var en presentation till ämnet integration under en partiledardebatt och visade bilder från påskupploppen med bringande polisbilar, samtidigt som programledarna kopplade samman upploppen med integrationspolitiken. Därefter följde en debatt mellan Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson.
Anmälarna menade att sammankopplingen följde ett högerpopulistiskt narrativ som förknippar invandring med problem och våld, en anmälare ansåg dessutom att inslaget var kränkande gentemot invandrare.
I sitt yttrande framför SVT att programmet sändes i början av maj, alltså några veckor efter upploppen som väckte stor debatt i svenska medier, och att ämnet därmed var aktuellt vid tidpunkten. SVT poängterar även att såväl debattörer som politiker med olika partitillhörigheter har kopplat samman upploppen med integrationsfrågan och att kopplingen därmed inte kan anses vara ett högerpopulistiskt narrativ.
Men granskningsnämnden valde att gå på anmälarnas linje och motiverar beslutet med följande:
Nämnden anser att denna bildsättning, i kombination med ämnespresentationen i övrigt, ensidigt utgick från att upplopp skulle vara en direkt följd av bristande integration. På så vis reproducerade SVT en värderande syn på integration som riskerade att uppfattas som ett ställningstagande i en kontroversiell fråga. Inslaget strider därmed mot kravet på opartiskhet.
En ledamot i nämnden, Erik Fichtelius, var skiljaktig och ansåg i stället att inslaget skulle frias med följande motivering:
Den generaliserande presentationen riskerade att uppfattas som att SVT tog ställning i en kontroversiell fråga genom att koppla samman integration med upplopp. Men som framgår av SVT:s yttrande utgick ämnespresentation från den pågående samhällsdebatten i syfte att tydliggöra riksdagspartiernas ståndpunkter. Mot den bakgrunden kan inte utformningen av den korta presentationen sägas utgöra ett ställningstagande för en viss part i strid med kraven på opartiskhet.
Det finns ett liknande ärende gällande ett inslag i Agenda från året innan, men då valde granskningsnämnden att avskriva ärendet.
Även det inslaget var en ämnesintroduktion inför en politisk debatt och gällde införandet av fri hyressättning på nyproduktioner. I introinslaget fick vänsterkampanjen ”Nej till marknadshyror” under tre minuter oemotsagt beskriva sitt motstånd mot förslaget utan att SVT informerade om kampanjens politiska färg. Journalisten ställde inga kritiska frågor till de aktiva utan slog i stället fast att de aktivas oro delas av många. Därefter följde en kritisk intervju med fastighetsbolaget Einar Mattsson där journalisten framförde kritikernas perspektiv.
Efter den ämnesinramningen påbörjades en debatt i ämnet mellan Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar och Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni.
Anmälaren poängterade att det var osakligt av SVT att inte uppmärksamma publiken om kampanjens politiska färg och att det överhuvudtaget var obalanserat att lyfta in en socialistisk gren som en legitim debattör. Men här valde alltså granskningsnämnden att lägga ner ärendet.
I det ena fallet fälls alltså ett inslag för att ämnespresentationen – där påskupploppen kopplas samman med integration – kan uppfattas som ett politiskt ställningstagande. I det andra fallet där ämnespresentationen utgår ifrån en vänsterkampanjs perspektiv, men utan att kampanjens politiska tillhörighet redovisas – avskrivs ärendet.
För några veckor sedan skrev NMI om en annan ovanlig fällning i granskningsnämnden gällande opartiskhet. Inslaget var en intervju i P4 Extra där den intervjuade gästen enbart lyfte fram fördelar med ett svenskt Natomedlemskap. Nämnden motiverade beslutet med att det i inslaget fanns en uttalad ambition att belysa båda sidor, men att eftersom så inte skedde stred inslaget mot kravet om opartiskhet.
Beslutet skiljer sig från hur nämnden har resonerat tidigare där man har bedömt att kravet på opartiskhet är lägre ställt för inbjudan gäster.
En översyn av granskningsnämndens praxissamling Granskat och klart om ärenden som berör opartiskhet mellan år 1994 och 2019 ger ingen indikation på att det finns tidigare fall där vinklade ämnesintroduktioner har fällts. Samtidigt kan man konstatera att det i public servicebolagens produktioner finns gott om exempel på snäva ämnesinramningar i syfte att sätta fingret på ett kontroversiellt ämne och för att väcka publikens intresse.
De senaste fällningarna väcker frågan om det är så att granskningsnämnden har ändrat praxis för prövningar gällande opartiskhet?
Inga kommentarer