Fritt från nyanser i Kristina Lagerströms friskolerapportering

SVT-journalisten Kristina Lagerströms rapportering om friskolor är extremt ensidig och det förekommer inte vad NMI känner till under tio års tid att hon lyfter fram hur hot mot friskolor kan komma att drabba elever, föräldrar och lärare.

 

SVT-journalisten Kristina Lagerström har under 2023 gjort några inslag om friskolor, i två omgångar. I båda fallen handlar det om att hon lyfter fram kritik mot friskolor: dels mot hur en enskild skola sköts, dels hur etablering av friskolor generellt påverkar kommunerna negativt. I februari – mars 2023 tittade hon på vilka friskolor som har växt mest och hur det påverkar kommunerna:

”Men i många kommuner ser man med oro på tillväxten. SVT:s granskning visar att i mer än hälften av kommunerna där friskolan har ansökt om att öppna så varnar tjänstemännen för att etableringen kommer att få negativa följder.

Det handlar till exempel om försämrad kvalitet i den kommunala skolan och ökad segregation. Var fjärde kommun varnar för mycket allvarliga konsekvenser så som nedläggning av skolor, till följd av etableringen.”

Att Kristina Lagerström lyfter fram kritik mot friskolor är ingen överraskning. NMI och tidigare Timbro Medieinstitut har under tio års tid vid flera tillfällen kunnat konstatera just detta. För SVT är det hon – ofta tillsammans med Johan Zachrisson Winberg – som står för den mesta friskolerapporteringen.

NMI:s slutsats är att inte finns någon annan svensk journalist som så konsekvent som Kristina Lagerström drivit en friskolekritisk linje under så lång tid. Kristiska infallsvinklar är förstås naturlig för all journalistik, men hennes rapportering är extremt ensidig och det förekommer inte vad NMI känner till under tio års tid att Kristina Lagerström lyfter fram hur hot mot friskolor kan komma att drabba elever, föräldrar och lärare.

Här är en summering av rapporteringen som NMI och TMI har tittat på:

2013
Den första TMI-rapporten om hur SVT rapporterat om friskolor publicerades 2013. Rapporteringen innehöll bland annat ett inslag av Kristina Lagerström som drog paralleller mellan friskolesystemet i Sverige och i militärdiktaturens Chile.

”Med undantag av ett system som introducerades i Chile under general Pinochets styre finns inget annat allmänt finansierat skolväsende som tillåter att skolor drivs av privatägda vinstdrivande bolag.”, sa Lagerström i inslaget.

TMI intervjuade Kristina Lageströms chef, SVT-nyheters ansvarige utgivare Ulf Johansson:

Varför ställer SVT inte frågor om hur ett vinstförbud kan komma att drabba elever och lärare?
– Det skulle göra mig förvånad om vi inte har granskat deras argument lika hårt, sa Ulf Johansson. Jag vet inte om det är så för jag har inte tittat på inslagen på det sättet. Vi bör kritiskt granska båda parter lika hårt och det hoppas jag att vi gjort.

Om det inte är så, är det då fel?
– Ja, vi bör ju kritiskt granska båda sidornas argument.

Om ni inte har gjort det, vad händer då?
– 
Då tycker jag att man kan tala om balansen är den rätta. Vi måste balansera, speciellt när det är olika politiska utgångspunkter för en fråga. Vi måste vara lika kritiska mot båda sidor i en sådan debatt.

I december 2013 debatterade Mats Olin och Kristina Lageström på Publicistklubben och hon tyckte att TMI:s journalistgranskningar motarbetade demokratin.

– Jag har aldrig sett sådan enögdhet som när SVT rapporterar om friskolor. Under ett år har SVT publicerat minst 80 inslag om friskolor och nästan alla har en friskolekritisk utgångspunkt, sa Mats Olin.

2014
Debatten på Publicistklubben följdes upp av en till debatt på Timbro och en film där hon medverkade.

Kristina Lagerström och Mats Olin debatterar. Staffan Dopping modererar.

2015
Timbro Medieinstituts tredje rapport om hur SVT rapporterat om friskolor publicerades och den visade samma sak som de två tidigare: ensidigheten med friskolekritiska inslag var massiv.

Efter att ha granskat 216 inslag om friskolor konstaterade TMI:

”Drygt 75 % av alla inslag SVT har sänt om friskolor de senaste tre åren har alltså haft en tydligt friskolekritisk vinkel. Hur väl detta stämmer överens med SVT:s krav på en balanserad rapportering överlåter vi åt läsaren att avgöra.”

Ett Lagerströmsinslag innehöll följande formulering:

”Det var stora ord och glada miner på regeringens och Vänsterpartiets presskonferens om vinststopp i välfärden idag. Men sanningen är att både mormor och hennes barnbarn fortfarande är handelsvaror.”

2017
TMI visade hur SVT:s ekonomireportrar, bland annat Kristina Lagerström, fokuserade på ”vinster i välfärden” snarare än de utmaningar för Sveriges ekonomi som internationella experter lyft fram.

2021
Fem kritiska inslag handlade om Internationella engelska skolan (juni 2021, tillsammans med Johan Zachrisson Winberg)

 

 

 

Mats Olin



3 kommentarer


  1. Åke Arvidsson skriver:

    Hej!
    Problemet är inte att det finns friskolor. Problemet är de vinstdrivande skolorna. Att ni tar ut pengar från det som ska gå till skolverksamheten. Det är ni ju medvetna om att det är det som det handlar om.
    Det finns många friskolor som drivs på annat sätt än genom företag som ska generera vinst.
    Det vet ni också.
    Ett AB har i sin struktur att man ska generera vinst till aktieägarna. Så om ni är så himla många om eleverna. Gör om era aktiebolag till föreningar eller stiftelser och driv verksamheten vidare.
    Då kommer ni inte att få denna kritik som ni nu har fått.
    Det går faktiskt inte att bortse från att Sverige är det enda landet i världen som tillåter vinst i skolan.
    Peace
    Åke Arvidsson
    Pedagog

    1. Jan Jansson skriver:

      Jag tro att vi först måste se var vinsten kommer ifrån.
      Många av skolföretagen säljer utbildningar till andra kommersiella företag. Allt från språkutbildningar till data/IT utbildningar. En bransch som bygger på att ”köpa och sälja” som dessutom oftast ger vinster.
      Många skolföretag äger fastigheter. En bransch som bygger på att ”köpa och sälja” som dessutom oftast ger vinster.
      Sälja kunskaper till andra företag och fastigheter till andra fastighetsbolag är inte verksamhet som ger skatteinkomster.
      Frågan är var kommer vinsten ifrån?
      Varför skulle företagen inte kunna ge vinster i sin i verksamhet som INTE omfattar uppdrag mot stat/kommun?
      Dessvärre vet de flesta inte vad vinst i företag innebär och hur de uppkommer. Fackförbund, massmedia, många politiker och de flesta som inte har varit inblandad i företagsverksamheter kan inte se skillnad på begreppen.
      Vad är och var kommer aktieutdelningarna ifrån?
      Vad är och var kommer bonusutbetalningar ifrån?
      Vad är och var kommer vinster ifrån?
      Se på SAS (Scandinavian Airlines)?
      Varför vill inte svenska fackförbund, massmedia, många politiker och de flesta som inte har varit inblandad i företagsverksamheter att SAS läggs ner?
      Hur mycket skattepengar ska läggas på denna ”lekstuga” som aldrig genererat något positivt till staten?
      Svenska fackförbund, massmedia, många politiker och de flesta som inte har varit inblandad i företagsverksamheter borde läsa och lära om de olika begreppen. Man silar mygg och sväljer elefanter…

  2. Åke Arvidsson skriver:

    Hej!
    Kritiken handlar ju i första hand att man kan ta ut vinst från det ska gå till skolans verksamhet. Det handlar inte friskolor i sig.
    Det finns många skolor som inte är vinstdrivande. Skolor som drivs av föreningar, organisationer, kooperativ och stiftelser.
    Om man driver ett AB så ska man arbeta för att generera vinst till aktieägarna, det måste man arbeta för.
    Om ni vill komma bort från den kritiken gör om era AB till något av det som jag skriver om ovan.
    Ni vet mycket väl att det är detta med att ni kan ta ut vinst från det som ska gå till dkolverksamhet som kritiken i första hand handlar om.
    Ni vet väl också att Sverige är det enda landet i världen som tillåter detta system med att man får ta ut vinst ur skattefinansierad skolverksamhet.


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *