Dagens Nyheters senaste artiklar om friskolor, som enligt tidningen tjänar miljoner på att utnyttja ett kryphål i lagen och som agerar omoraliskt, är missvisande och publiceringarna bryter mot pressetiska regler.

Dagens Nyheters redaktionschef Caspar Opitz skriver i dagens tidning om vikten av källkritik och tidningen har tagit fram en policy för att bedöma kvaliteten på undersökningar. Det rasar in enkätundersökningar till DN som påstås säga något om verkligheten, skriver Opitz, men ibland är kvaliteten så låg att det inte går att dra några som helst slutsatser.

I går kom ett pressmeddelande från EU:s livsmedelsmyndighet som slog fast att det kemiska ämnet bisfenol A inte är farligt för konsumenter i relevanta doser. Inlägget är intressant med tanke på de många larm som omgärdat ämnet i medierna. TMI:s undersökning visar dock att intresset för nyheten verkar vara mycket liten från nyhetsredaktionernas sida.

Dagens Industris avslöjande om att regeringen mörkat delar i utredningen om vinster i välfärden har inte lett till någon större uppmärksamhet bland övriga medier. Samtidigt väljer både DN och Sveriges Radio att uppmärksamma Uppdrag Gransknings reportage om en påstådd oetisk skatteplanering. Hur står det egentligen till med nyhetsvärderingen? undrar TMI.    

Att det skulle vara ekonomiskt förmånligt att öppna gruvor i Sverige är något medier vill berätta om. Tyvärr används dock inte sällan haltande jämförelser för att visa hur förmånligt det skulle vara. Medierna utgår i dessa fall från Sveriges så kallade mineralavgift, vars syfte är att ge markägarna något tillbaka när gruvbrytning sker på deras mark. Mineralavgiften innebär att gruvbolagen betalar 2 promille av mineralernas produktionsvärde till markägaren och staten. Detta jämförs sedan med betydligt högre skattesatser i andra länder, men dessa skatter tas ut på företagens intäkter eller vinster. Det handlar alltså om vitt skilda skattebaser och innebär att jämförelserna blir missvisande.