Granskningsnämnden: Ok att skönmåla vindkraft men osakligt att inte belysa kritik mot kärnkraft

Under den senaste tiden har NMI uppmärksammat flera motsägelsefulla beslut i granskningsnämnden. Nu har ytterligare två beslut publicerats som väcker frågor gällande likvärdigheten i nämndens bedömningar.

Det ena ärendet gäller ett inslag om mindre kärnkraftverk – så kallade SMR reaktorer. Inslaget sändes i Rapport i våras och handlade om en svensk leverantör av SMR reaktorer som upplever ett kraftigt ökat intresse för den nya tekniken. I inslaget nämns lägre kostnad och kortare byggtid jämfört med traditionella kärnkraftverk, som den huvudsakliga drivkraften bakom det ökade intresset.

Anledningen till att inslaget fälldes för bristande saklighet är SVT:s reporter Johan Zachrisson Winbergs formulering: ”Kärntekniken är den samma, bränslet från uran också. Men inte priset. För på senare år har höga kostnader varit det tyngsta argumentet mot ny kärnkraft, särskilt som sol- och vindkraft gått ner enormt i pris.”.

Anmälarna kritiserar formuleringen om att höga kostnader skulle vara det tyngsta argumentet mot kärnkraft, och menar att kritiken mot kärnkraft snarare handlar om säkerhetsrisker och förvaringen av radioaktivt avfall.

SVT svarar i sitt yttrande att det finns stöd för uppgifterna om att kostnaderna har varit den drivande faktorn bakom kärnkraftsinvesteringar under senare år. SVT nämner bland annat att Vattenfall tidigare stängt reaktorer av ekonomiska skäl, men att de nu visar intresse för SMR reaktorer. SVT poängterar även att det finns flera källor som pekar på kostnaden som det bärande argumentet gällande kärnkraftens framtid.

Granskningsnämnden valde dock att gå på anmälarnas linje och motiverar beslutet på följande sätt:

I inslagen påstods att höga kostnader har varit det tyngsta argumentet mot ny kärnkraft. Andra väsentliga argument som berör SMR:s framtid utelämnades dock, nämligen frågor om risker och det faktum att kärnkraftsavfall kräver lagring och medför konsekvenser för miljön. Det gör påståendet om vad som varit det tyngsta argumentet mot kärnkraft missvisande. Inslagen står därmed i strid med kravet på saklighet.

Tre ledamöter i nämnden var skiljaktiga; Ulrik von Essen, Ulrika Hansson och Clas Barkman ville i stället fria inslaget och att beslutet skulle lyda:

När det gäller kritiken mot reporterns påstående om att kostnaden skulle vara det tyngsta argumentet mot kärnkraft anser nämnden likaså att inslagen inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet, givet inslagens inriktning och det förhållandet att det får anses allmänt känt vilka argument som finns mot utbyggnad av kärnkraft.

Beslutet kan jämföras med ett liknande ärende som granskningsnämnden under samma möte fattade beslut om. Det ärendet gällde ett inslag som enbart belyste fördelarna med ett vindkraftsprojekt och i det fallet valde nämnden att fria (länk till förkortad version av inslaget).

Inslaget sändes i Aktuellt i maj och handlade om ett vindkraftsprojekt på Orkneyöarna som resulterat i att området producerar ett överskott på grön el på årsbasis. Projektet handlar om en kraftig utbyggnad av sol och vindkraft, där hushållen är uppkopplade till elnätet och rustade med batterier för att lagra energi som används under de dagar då vädret inte genererar el.

Projektet beskrivs i inslaget som en kostnadseffektiv energirevolution som väckt världens intresse. Reportern Erika Bjerström säger bland annat:

Ja, den här gröna energirevolutionen väcker nu hela världens intresse och det är inte bara på grund av klimatnyttan om man ska vara ärlig. Det handlar lika mycket om ekonomi, att det är mycket billigare att producera energi på det här sättet.

Implicit beskrivs det lokala energiprojektet som något som resten av världen borde ta efter.

Uppgifterna om att en energiproduktion på enbart förnybara kraftkällor skulle vara ett kostnadseffektivt alternativ stämmer dock inte. Enligt Svenskt Näringslivs scenarioanalys från 2020 skulle systemkostnaderna för en sådan energimix i Sverige bli i snitt minst 40 procent dyrare jämfört med en energimix där även kärnkraft ingår. Kostnaden beror delvis på investeringar som krävs för att säkra energiförsörjningen när det inte blåser.

Kostnaderna för projektet framgår inte i inslaget. Inslaget belyser inte heller den kritik som riktas mot vindkraft, exempelvis att den bidrar till instabilitet i elnäten, endast genererar el när vädret tillåter, för oväsen, påverkar den biologiska mångfalden, eller att den tar upp stora areal.

Anmälaren menar att det är vilseledande av SVT att påstå att sol- och vindkraft, samt lagring i batterier är det billigaste alternativet för elproduktion, men granskningsnämnden valde dock att fria inslaget med följande motivering:

Granskningsnämnden konstaterar att inslaget handlade om lokal elförsörjning genom sol- och vindkraft på Orkneyöarna. I inslaget gjordes det inte någon jämförelse mellan vindkraft och kärnkraft. Inslaget strider därmed inte mot kraven på opartiskhet och saklighet i denna del. Vidare konstaterar nämnden att användningen av begreppet ”grön el” i sammanhanget inte heller medför att inslaget strider mot dessa krav.

Det ena inslaget handlade alltså om ett ökat intresse för nya kärnkraftsreaktorer och där ansåg nämnden att inslaget stred mot kravet på saklighet eftersom inslaget utelämnade väsentliga argument mot utbyggnaden av ny kärnkraft. Det andra inslaget handlade om intresset för ett vindkraftsprojekt som beskrevs som en kostnadseffektiv energirevolution utan att några kritiska aspekter av vindkraften togs upp, men det inslaget friades av nämnden.