”Målet för mediestödet bör inte vara att bevara alla verksamheter”

"Hade jag vetat om allt detta hade jag varit ännu mera kritisk" är Anders Johnsons kommentar till NMI:s rapportering om tveksamma bedömningar i mediestödsnämnden. Även liberalernas principiella kritik mot mediestödets utformning har blivit tydligare, och Kulturutskottets ordförande Christer Nylander vill "undvika bedömningar och innehållskrav".

 

Dagens Nyheter berättade nyligen att författaren Anders Johnson avgått ur Mediestödsnämnden, huvudsakligen beroende på att han anser att nämnden inte kan utföra ett grundligt granskningsarbete, utan snarare är ett transportkompani för att stämpla på de bedömningar som gjorts av tjänstemän på myndigheten för press, radio och tv.

Anders Johnson har tagit del av de artiklar som NMI nyligen publicerat om mediestödet som visat att bedömningarna i besluten om vem som ska få mediestöd saknar tydliga motiveringar och säger ”nej” till vissa medier och ”ja” till andra på tveksamma grunder:

– Hade jag vetat om allt detta hade jag varit ännu mera kritisk, säger Anders Johnson. Att radioprogrammet Gry Forsell med vänner anses vara en bredare och mer seriös mediekanal än Affärsvärlden, det blir väldigt märkligt.

– Tanken tycks vara att en affärstidning får stöd om den även skriver om annat än affärer, och en tekniktidskrift får stöd om den även skriver om annat än teknik. Regelverket driver därmed fram konstlade anpassningar som varken ligger i utgivarnas eller mediekonsumenternas intresse. Det finns massor av exempel på hur olika statliga bidrag på detta sätt leder till sådana snedvridningar.

Han är noga med att påpeka att han inte deltog i det beslutsmöte i nämnden som behandlades i NMI-artiklarna.

Hur ser du på framtiden för mediestödet?
– Det finns för många stöd och det är för plottrigt, det finns nog en allmän samstämmighet kring detta och att göra stödet mer generellt, menar Anders Johnson.

NMI frågade även Kulturutskottets ordförande Christer Nylander (L) hur han och liberalerna ser på stödets framtid:

”Vår ingång i samtal med utredningen om framtidens stöd är att man måste sträva efter stöd som är mer av presstödets karaktär, dvs mer av undvika bedömningar och innehållskrav mm. Tycker också att det är viktigt att försöka få bred enighet politiskt men också mellan politik och bransch så av det skälet avstår jag från att utåt ha ultimativa krav på exakt hur stöden ska utformas.”, skriver han i ett mejl till NMI.

I liberalernas mediepolitiska partimotion hösten 2020 finns en formulering om statens innehållskrav för att få mediestöd:

”Det är viktigt att finna en lösning på hur staten kan stödja pressen i framtiden på ett sätt som både ökar dagspressens chans till överlevnad och bibehåller frihet från politisk klåfing­righet. ”

I partimotionen hösten 2021 har formuleringen skärpts:

”För att värna oberoende och minska politikers inflytande bör de stöd som ges så långt möjligt vara generella, automatiska och rättighetsbaserade. De måste vara utformade så att de går till att stärka journalistiken, inte till att gynna så kallade bidragsentreprenörer.”, skriver liberalerna.

Anders Johnson menar att det måste finnas generellt gynnsamma villkor för medieföretag, men han riktar samtidigt principiell kritik mot mediestödet:

– Jag har sysslat en del med entreprenörsskapsfrågor, företagsstöd och branschsubventioner. De flesta utvärderingar visar att stöden är misslyckade, säger han till NMI.

Anders Johnson satt tills nyligen som ledamot i Mediestödsnämnden, utsedd av regeringen. Han är författare med en rad böcker om bland annat ekonomisk historia och näringslivet bakom sig. Tidigare har han varit politiker för dåvarande folkpartiet och chefredaktör för Dagens Nyheter. Foto: Wikipedia.

Han exemplifierar med innovationsstödet inom mediestödet som han menar knappast går till innovationer utan snarare till att ”skaffa ett nytt datorprogram”.

– Målet för mediestödet bör inte vara att bevara alla verksamheter. Alla affärsverksamheter mår bra av att veta att det finns ett hot om att läggas ner om de inte är tillräckligt bra. Ett mediestöd får inte ha som huvudmål att bevara strukturer, det måste finnas ett visst omvandlingstryck. Nyetablerade verksamheter måste ha chans att komma in och konkurrera ut etablerade aktörer.

– Presstödet inrättades på 1970-talet framför allt för att rädda olönsamma S-tidningar. Det byggde på en affärsmodell för dagspressen som i dag är överspelad. Därför har det tillkommit flera nya stödformer enligt principen ”reglering föder reglering”. Medieföretag anpassar sig till stödsystemen, och stödsystemet anpassas till existerande medieföretags problem, vilket leder till snedvridningar och sämre utvecklingsförmåga, menar Johnson.

Du gick in i nämnden för ett år sedan. Har din syn på mediestödet förändrats under året?
– Jag gick in med en skeptisk syn på branschstöd. Men sättet att arbeta i nämnden förvånade mig. Det hade varit bättre om tjänstemännen fattade detaljbesluten och att principiella frågor diskuterades i nämnden.

Någon principiell diskussion om hur exempelvis kraven på allsidighet och bredd ska tolkas, eller vad som menas med god medieetisk sed, har inte förts på de sammanträden som Anders Johson deltagit i.

Nils Funcke menade tidigare här på NMI att all form av innehållsbedömning för att få statligt stöd strider mot yttrandefriheten.

Håller du med?
– Jag delar i huvudsak den uppfattningen. Därför behöver mediestödet bli mycket mer generellt. Inga detaljstöd till enskilda projekt eller etableringar av lokalredaktioner.

Nu utreds frågan om mediestödets framtid av före detta vd:n för Sveriges Radio Mats Svegfors. I hans regeringsuppdrag finns en försiktig formulering som skulle kunna tolkas som ett önskemål om mindre statlig inblandning i mediernas innehåll:

”Press- och mediestöd bör så långt det är möjligt fördelas utifrån objektiva och kvantitativa kriterier och bidra till långsiktiga och förutsägbara förutsättningar som till en oberoende och lokalt förankrad nyhetsförmedling i hela landet.” 

Senast den 15 juni ska Svegfors lämna sin utredning.

Mats Olin



1 kommentar


  1. Karl W skriver:

    Precis som artikeln säger, mediastödet kom till för att stärka (S) politiska makt. Även idag gör staten och (S) allt för att begränsa eller stoppa oberoende alternativa media till förmån för de som för politikernas talan. Vi har dessutom idag Sveriges dominerade media som öppet representerar utländsk politisk makt. Det är de nya media som bör stärks och utvecklas, inte de existerande, och både mediastöd och Granskningsnämnden bör endast drivas av icke politiska personer utan media beroende. Vilken utveckling vi kan vänta oss om politiska krafter får fortsätta att kontrollera såg vi tydligt i Tyskland förra seklet.
    Karl


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.